De ekonomiska styrmedlens politik

I en ny populärvetenskaplig rapport sammanfattas de viktigaste rönen från projektet. Rapporten har beslutsfattare och en intresserad allmänhet som viktigaste målgrupp. Rapporten kan laddas ner via denna länk.

Rapporten lyfter fram ett antal viktiga lärdomar som kan vara till nytta för beslutsfattare. För det första får svårigheter att införa det mest önskvärda styrmedlet hindra en ambitiös klimatpolitik. För det andra behöver styrmedel uppfattas som rättvisa. Annars kan styrmedlen bli svåra att införa och kanske till och med komma att avvecklas. För det tredje behöver beslutsfattaren vara medveten om att maktförhållanden och intressekonflikter påverkar genomförandet och strategier behöver utvecklas för att hantera detta. Stegvist genomförande kan vara en strategi där styrmedel införs gradvis och skärps allteftersom. Slutligen finns det fördelar att fokusera på policypaket med en bred uppsättning styrmedel snarare än att enbart koncentrera sig på ett enstaka styrmedel.

I en ny rapport studerar Bengt Johansson och Jamil Khan hur industrins energibeskattning har utvecklats sedan den infördes på 1950-talet.

Studien visar att många designegenskaper har varit stabila sedan energiskatterna infördes även om syftet med beskattningen förskjutits – från att vara en rent fiskal inkomstkälla till att ses som ett viktigt politiskt styrmedel. Införandet av en koldioxidskatt i början av 1990-talet innebar inte heller en radikal förändring eftersom den kunde kopplas till justeringar av övriga energiskatter.

Att skydda industrins konkurrenskraft har setts som viktigt under hela perioden. Detta har inneburit att skattenedsättningar och undantag varit frekventa. Dessa har i sin tur påverkat möjligheterna att driva en effektiv klimatpolitik.

Rapportens titel är “Environmental Ambitions Meet Industry Protection. The Swedish Approach to Energy Taxation” och kan nås här.

Forskarna Jamil Khan och Bengt Johansson ger i en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Energy Strategy Reviews en översikt över faktorer som har påverkat införandet av koldioxidprissättning i form av koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter i olika länder.

Några viktiga slutsatser som dras i artikeln är:

*Förutsättningarna för införande skiljer sig åt mellan olika länder och det är viktigt att ta hänsyn till den lokala kontexten när system designas.

*Näringslivets intressen har påverkat designen av systemen i samtliga studerade fall.

* Avsteg måste ofta göras från det teoretiskt mest önskvärda för att kunna få ett system på plats överhuvudtaget.

*Koldioxidprissättning bör ses som en viktig del av ett policypaket men inte som en ensam lösning.

Artikeln har titeln “Adoption, implementation and design of carbon pricing policy instrumentsr publicerad som open access och kan nås här.