Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
– Energimyndigheten finansierar mycket teknikforskning, men det behövs också forskning om hur tekniken kan användas. Hur påverkas de tekniska lösningarna av de beslut som människor gör i sin vardag? Och hur påverkas människorna av tekniken? sa Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten i sin introduktion av konferensdagen.
Konferensen Människa och klimat arrangeras av MESAM för att skapa möten mellan forskare och beslutsfattare som vill dela kunskap och få bättre beslutsunderlag om samspelet mellan teknik, aktörer och det omgivande samhället.
Utgångspunkten för årets konferens var att energilandskapet håller på att ritas om i både Sverige och Europa.
Konferensen inleddes av Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH, som talade om att inte vara rädda för rädslan. Hon ifrågasatte den länge rådande sanningen att forskare som talar om samtida och framtida utmaningar måste vara försiktiga med att skrämma upp människor.
En slutsats från hennes studier av människor som slutat flyga på grund av klimatet visade att många tagit det beslutet efter att ha fått större kunskaper om klimatkrisens omfattning och hur deras egna utsläpp bidrar.
Många hade dessutom fått kunskapen just genom rädsla, exempelvis när de känt lukten av skogsbränderna som rasade i Sverige 2018. Det visar, menade Nina Wormbs, att rädsla inte är förlamande, i alla fall inte så länge vi har något att göra när vi blir rädda.
Tre forskare inom MESAM gav därefter olika perspektiv på vad som är viktigt för att omställningen ska blir praktiskt genomförbar.
Bengt Johansson forskar om styrmedelsdesign och avvägningen mellan det ”bästa” och det genomförbara. Han tog avstamp i EU:s system för handel med utsläppsrätter som exempel på hur acceptansen för en åtgärd kan gynnas genom att börja på en låg ambitionsnivå. Systemet infördes med låg tröskel och nästan ingen styrning. Det gav acceptans för systemet och öppnat för att kraven har kunnat skärpas successivt därefter. Bengt är docent och universitetslektor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
Naghmeh Nasiritousi, forskar om klimatpolitik och klimatledarskap och betonade här vikten av föregångare. Hon har särskilt studerat vilken roll koalitioner kan spela i internationellt klimatsamarbete och gav exempel på hur frivilliga samarbeten kan öka det kollektiva modet att sätta tuffa mål. Naghmeh är verksam vid Utrikespolitiska Institutet och Uppsala Universitet.
Till sist berättade Rikard Warlenius om hur gräsrotsinitiativ spela en större roll i energiomställningen. Hans medskick till olika beslutsfattare var att fundera mer på hur de som drabbas negativt av klimatåtgärder, exempelvis utbyggd vindkraft, även kan ta del av de fördelar som kommer. Ett konkret sätt att överkomma orättvisor är delägarskap och energikooperativ som involverar närboende. Rikard är docent i humanekologi vid Göteborgs Universitet.
Fokus flyttades därefter ut i landet. Två forskare presenterade sina projekt om kommunernas klimatarbete, innan en panel med politiska företrädare för tre svenska kommuner berättade om sina praktiska erfarenheter.
Paula Lenninger har studerat rådighet i kommunerna och kommer liksom tidigare forskning på området fram till att kommunerna anser sig själva ha låg direkt rådighet över klimatarbetet. Samtidigt har de ofta hög indirekt rådighet över småskaliga tekniska lösningar där teknikmognaden är hög samt över agendasättande. Paula är doktorand vid institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet.
Kristina Trygg presenterade sitt arbete med att ta fram en handbok för regional och kommunal klimatomställning. Hon konstaterar att samhällsplanerare i svenska kommuner brottas med liknande frågor och använder sig av liknande lösningar. Därför behöver de få möjlighet att samordna arbetet och reducera antalet styrdokument under ett paraply. Det krävs också bättre samverkan både inom kommunen och med andra samhällsaktörer.
I ett panelsamtal med förtroendevalda deltog därefter Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun, Adam Johansson (M), kommunstyrelsens ordförande i Falköping kommun och Effie Kourlos (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande i Östersunds kommun.
Alla tre kände igen sig i slutsatserna från den forskning som presenterades före panelsamtalet och lyfte också behovet av samarbete mellan kommuner.
– Alla kommuner behöver få goda exempel för att kunna ta efter varandra. Vi behöver också mäta på samma sätt med samma metod för att kunna jämföra, konstaterade Effie Kourlos.
Hon berättade vidare om Östersunds arbete med att etablera ett stort datacenter, vars restvärme slussas vidare till ett växthus för grönsaker och fisk.
Adam Johansson berättade om Mariestads arbete med att etablera en battericellsfabrik, vilket ökar behovet av energi i kommunen.
– Därför blir det viktigt att också investera i vindkraft och vi tittar även på solkraft för att få upp elproduktionen. Gör inte vi det försvinner den typen av etableringar från Falköping – eller till och med från Sverige, sa Adam Johansson.
Från kärnkraftskommunen Oskarshamn vittnade Andreas Erlandsson om att acceptans för utbyggd kärnkraft är lättare att få där det finns befintliga kraftverk. Samtidigt ser han den positiva inställningen till kärnkraft i kommunen som en stor utmaning för att få in mer vindkraft exempelvis.
– Vi behöver alla kraftslag för att klara den ökning av energiproduktion vi behöver, sa Andreas Erlandsson.
Efter lunch delades konferensen upp i tre parallella seminarier med olika teman.
Här introducerades fantasi som en ny kunskapsform av Daniel Pargman, universitetslektor på KTH. Han lyfte fram att förmågan att föreställa sig framtiden är viktigt för att skapa engagemang för förändringar. Hans forskning visar att människor som avstått från sådant som genererar stora utsläpp sällan saknar det de offrat. I stället är de flesta tacksamma för sådant de vunnit, som inte genererar så stora utsläpp.
Även Lena Neij, professor vid Lunds universitet, riktade blicken inåt, och pratade om inre omställning som en kunskapspraktik vi behöver ta till oss och skapa ett lärande om. Hon betonade att en tydlig riktning är viktigt för att stimulera lärandet om vad som behövs för energiomställningen.
Till sist presenterade Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier vid KTH, en scenariemetodik för att visualisera framtiden. För att gå från teknik till system och lära oss mer om hur människor lever sina liv måste forskare närma sig olika typer av aktörer och inhämta kunskap på andra sätt, menade hon.
I ett framåtblickade seminarium presenterade tre forskare olika perspektiv på utmaningar med att leva inom de planetära gränserna.
Barbara Hedeler, doktorand vid Chalmers, har tittat särskilt på vad som krävs för att framtidens bioekonomi ska spela en viktig roll i övergången till nettonollutsläpp. Utifrån jämförelser av hur Sverige och Finland satsat på utvecklingen av bioenergi, konstaterar hon att Finland valt att satsa på att skala upp några få tekniker, medan Sverige har valt att satsa på innovation och en mångfald av mindre lösningar. Hon visade också att det finns betydande barriärer för innovation och utveckling, mestadels i form av oklara politiska mål och kortsiktiga instrumentmixar, som hindrar Sverige från att skörda de ekonomiska fördelarna av sina egna innovationer.
Ett annat perspektiv på temat var hur vi kan bygga en hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik, som presenterades av Jayeon Lee, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. En av hennes slutsatser var att många existentiella behov i dag inte tillfredsställs på ett hållbart sätt. Om efterfrågan från enskilda individer får styra produktion och konsumtion av varor och tjänster minskar möjligheterna att hushålla hållbart med jordens begränsade resurser. Hon betonade att den stora frågan inte bara är hur vi producerar och konsumerar, utan också vad som produceras och konsumeras.
Sist ut i detta framåtblickande tema var Linda Wårell och Kristina Ek, båda professorer i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, som gör en scenarioanalys av framtidens transporter och analyserar dess konsekvenser för människor och energisystem. De lyfte fram att människors individcentrerade transportvanor och inställning till bilägande är ett hinder för mer radikala förändringar av transportsystemet, som ökad delning.
Rättvisa är ofta centralt för att genomföra åtgärder som är nödvändiga för klimatomställningen. Hur beslutsfattare kan navigera rättviseanspråk var temat för Eric Brandstedts inledande presentation. Målet för Erics forskning är att förbättra möjligheterna att rättvist hantera klagomål som klimatomställningen kan leda till. Han betonade vikten av att erkänna behovet av kompensation till de som drabbas negativt av olika initiativ. Eric är lektor i mänskliga rättighetsstudier och docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet.
När det gäller marknadsföring med miljöargument tänker många säkert på grönmålning, eller greenwash. Men grön marknadsföring kan också ha positiva effekter på omställningen, genom att exempelvis vägleda och motivera konsumenter eller forma avsändare. Hur sådana miljöutfästelser görs inom energisystemet har Erik Bengtson, forskare i retorik och Oskar Mossberg, forskare i civilrätt, tittat på, båda verksamma vid Uppsala universitet. De fördjupar ämnet i sin bok ”The virtues of green marketing – A constructive take on corporate rhetoric”.
Klimatomställningen kan också få effekter på kulturhistoriska värden, exempelvis vid anläggning av solceller, fönsterbyten eller byte av ventilationssystem. Här berättade Melina Malafry, postdoktor i miljörätt vid Uppsala universitet, om hur avvägningen mellan olika intressen ska göras. Hon kommer bland annat fram till att det finns ett behov av utpekande av kulturvärden i olika strategiska dokument samt att lagstiftningen bör kompletteras med mjuka styrmedel så att varsamhet blir ekonomiskt attraktivt.
Konferensprogrammet avslutades av Martin Hultman, docent på Chalmers, som delgav sina reflektioner från dagen. En av de aspekter han lyfte fram som allra viktigast är att forskarna inom MESAM har förmågan till den sociotekniska förståelsen. Det finns en förståelse för att vi inte kommer landa i en teknik som löser allt, utan att klimatomställningen kräver beteendeförändringar och ny kunskap på många områden.
– Vi kan lära av de transformationer vi har gjort tidigare. Historiskt har det funnits motstånd mot både vattenkraften och kärnkraften, som liknar den vi ser nu mot vindkraft, till exempel. Förändring skapar utmaningar i samhället, men vi har överkommit utmaningar många gånger i historien, avslutade Martin Hultman.
Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
Kontakt:
mesam@energimyndigheten.se
