---
Slutsatserna som presenteras i denna artikel kommer från forskningsprojektet Vallastadens Energidesign, finansierats av Människa Energisystem Samhälle (MESAM). MESAM är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Energimyndigheten för att bidra med ny kunskap kring lösningar för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen.
---

På ritbordet var Vallastadens passivhus en vinst för såväl klimatet som de boende. I praktiken har majoriteten av husen inte lägre energiförbrukning än andra hus i området och de boende är lämnade med att hitta egna lösningar för att skapa en god inomhusmiljö.

– Utformningen av byggnaderna har lett till att husen i verkligheten inte lever upp till förväntningarna. Idéerna bakom passivhus har bara genomförts delvis och det påverkar vardagen för de boende, säger Wiktoria Glad, docent vid Linköpings universitet och projektledare för forskningsprojektet Vallastadens Energidesign.

Vallastaden i Linköping har kallats för ett storskaligt labbprojekt, där energieffektivitet och fokus på social hållbarhet står i centrum. Med ambitionen att sätta Linköping på kartan växte Vallastaden fram på rekordtid – under fem år byggdes bostäder för över tusen personer av 40 olika byggherrar och ännu fler arkitekter. 2017 öppnade portarna för Sveriges nya skyltfönster för sociala och hållbara boendemiljöer och under ett tre veckor långt expo kom över 75 000 besökare för att uppleva Vallastaden.

Bara en byggnad når energiklass A

Stadsutvecklingsprojektet bygger på en idé om små fastighetsindelningar, där marken uppläts till olika byggherrar till ett fast pris. Vem som fick bygga på respektive fastighet avgjordes utifrån ett poängsystem där energieffektivitet var ett av 19 kriterier. Bland de byggplaner som fick klartecken fanns tretton passivhus och fyra plusenergihus som sammanlagt resulterade i 100 bostäder. Av dessa är det endast ett hus som i dag når upp till Boverkets energideklarations högsta nivå, klass A.
– Byggherrarna har inte lyckats hålla vad de lovade i planeringsprocessen och kommunen har inte haft mod att ställa tydliga krav på byggföretagen. Samtidigt saknar kommunen styrmedel för uppföljning och behöver fördjupad kunskap om passivhus och plusenergihus, säger Wiktoria Glad.

Att det saknas en etablerad svensk standard för passivhus och plusenergihus i Sverige är försvårande när kommunerna ska ställa krav på byggnadernas utformning.
– Alla vill att det ska bli energieffektiva bostäder i dag, men det finns olika idéer om vad det innebär. Oavsett vilken definition vi använder för passivhus och plusenergihus så handlar det i grunden om energieffektivisering. Den behöver mätas och följas upp, säger Wiktoria Glad.

Okunskap leder till ökad energianvändning

Forskningsprojektet Vallastadens Energidesign, som finansieras av Energimyndigheten, visar att de boende i Vallastaden är nöjda och gillar sitt bostadsområde. Men kännedomen om passivhusen är låg.
– De flesta boende jag mött i min forskning känner inte till att de bor i ett passivhus där deras levnadsvanor påverkar inomhusklimatet. Däremot har många boende upplevt att inomhusklimatet inte fungerar bra och hittar egna vägar för att försöka mildra effekterna, säger Wiktoria.

Allra störst har utmaningarna varit under sommaren. Bristen på solavskärmning i kombination med välisolerade hus har lett till höga inomhustemperaturer. De boende har själva utvecklat strategier för att sänka inomhustemperaturen, exempelvis genom att täcka för fönster eller att använda portabel luftkonditionering, vilket i stället ökar energianvändningen i byggnaden.

Stort ansvar faller på bostadsrättsföreningarna

I kvarteret Integralen bor Jeanette Sjögren som även är ordförande i bostadsrättsföreningen Integralen, ett av passivhusen som Wiktoria Glad och kollegorna i projektet Vallastadens Energidesign studerat.
– För mig är Vallastaden som att bo i en nytänkande Alice i underlandet-miljö. Inget hus är det andra likt och alla har olika funktioner. Hade det funnits prisvärda villor i området skulle jag gärna bo kvar även den dag vi blir fler i familjen, säger Jeanette Sjögren.

När hon flyttade in i Integralen hade hon inte kännedom om att det var ett passivhus. Det framgick inte av mäklarens information vid bostadsköpet utan var något hon fick reda på det genom forskningsprojektet hon deltar i.
– Jag tror att den tidigare styrelsen hade koll, men kunskapen har inte överförts till oss i den nuvarande styrelsen. Däremot visste jag att många lägenheter blev väldigt varma under sommaren, säger Jeanette Sjögren.
Bostadsrättsföreningens frågor kring uppvärmning, solavskärmning och energieffektivitet har förblivit obesvarade. Företaget som uppförde Integralen finns inte kvar och nu är bostadsrättsföreningen ensam i arbetet med att lösa utmaningar med husets inomhusklimat och kvarvarande byggfel.
– Trots att vi bor i ett passivhus har vi högre uppvärmningskostnader än många andra föreningar. Tanken med huset var god, men det är något som inte stämmer och det är svårt för oss som bostadsrättsförening att reda ut, säger Jeanette Sjögren.

I forskningsprojektet Vallastadens Energidesign har Jeanette Sjögren och flera grannar i Integralen fått dokumentera inomhusklimatet i en dagbok, delta på workshops och blivit intervjuade av forskarna. Tyvärr har engagemanget varit lägre än Jeanette Sjögren hoppats på.
– Många förstår inte att det är viktigt och faktiskt väldigt roligt. Jag har rekommenderat många grannar att delta, säger Jeanette Sjögren.

Möten kräver engagemang

Svårigheten att engagera de boende är en generell utmaning, visar forskningen i Vallastaden. En viktig insikt är att det inte räcker med en nytänkande detaljplan och att det den fysiska utformningen av miljön uppmuntrar till att människor möts, det krävs mer för att människor ska engagera sig. Att flytta till en nybyggd stadsdel innebär många måsten, som att bostadsrättsföreningens och samfällighetens styrelser ska bemannas och att de boende ska ta hand om den gemensamma gården. Att därutöver ha kraft att engagera sig i gemensamma energifrågor och det som utgör kittet mellan människor – det bostadssociala – kräver både tid och lust, konstaterar forskarna.
– Vår uppfattning är att det mänskliga perspektivet underskattats i planeringen av Vallastaden. De nya föreningarna skulle ha behövt mer stöd i början för att komma i gång, säger Wiktoria Glad.

Fyra lärdomar från forskningen om passivhusen i Vallastaden

1. Sverige behöver en standard för passivhus och plusenergihus som utgår från energieffektivitet.
2. Kommunerna behöver fördjupa sin kunskap om passivhus och plusenergihus för att kunna ställa krav på byggherrar.
3. Arkitekter och byggherrar behöver tänka in effektiv solavskärmning när de ritar och bygger passivhus och plusenergihus.
4. Samhällsplanerare och byggherrar underskattar det mänskliga perspektivet. För att ett passivhus eller plusenergihus ska fungera behöver de boende involveras och förstå hur inomhusklimatet påverkas av det egna beteendet.

Fakta: Om passivhus och plusenergihus

Passivhus är byggnader som byggs för att minimera värmeförluster genom klimatskalet, effektiv ventilation och genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär ett lufttätt skal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med hög isoleringsförmåga. Plusenergihus kan i grunden vara ett passivhus, men producerar mer energi än de använder.

Fakta: Om forskningsprojektet Vallastadens Energidesign

Forskningsprojektet undersöker hur energisystemen i Vallastadens passiv- och plusenergihus är designade samt hur design av energisystem kan uppmuntra människor att arbeta för att nå gemensamma mål kring energieffektivisering.
Projektets forskare besökte och intervjuade boende i Vallastaden. De boende har även fått skriva dagböcker om vardagsaktiviteter och värmekomfort. Projektet drivs vid Linköpings universitet, med finansiering från forskningsprogrammet MESAM vid Energimyndigheten. I forskningsprojektet deltar även: Föreningen Fastighetsägarna, Linköpings kommun, Stångåstaden och Tekniska verken. Forskningsprojektet har publicerat två vetenskapliga artiklar, du kan läsa dem i sin helhet här (länk).

Om MESAM

MESAM står för Människa Energisystem Samhälle och är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Energimyndigheten. Forskningen inom MESAM ska bidra med nya insikter och kunskap kring lösningar för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen.

Välkommen till en heldagskonferens med ledande samhällsforskare och politiker som möts för att diskutera hur den komplexa och nödvändiga samhällsomställningen kan bli verklighet. Konferensen är en del av forskningsprogrammet MESAM, Människa Energisystem Samhälle, som drivs av Energimyndigheten.

Konferensen "Människa och klimat 2023: När energilandskapet ritas om" handlar om att möta dagens utmaningar med en mångfald av forskningsbaserad kunskap, utifrån ett tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv på energisystemen. Syftet är att sprida kunskap och öka förståelsen hos beslutsfattare i samhället, om vad som driver förändring. Med rätt kunskap kan vi hantera komplexa utmaningar för att öka takten i omställningen till hållbara energisystem.

Programmet i sin helhet hittar du på konferenssidan. 

Anmälan sker på Energimyndighetens hemsida. 

Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad.

Inom ramen för forskningsprojektet Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen studeras svenskarnas inställning till vindkraft varje år i den nationella SOM-undersökningen. Årets undersökning visar att vindkraft är en populär energikälla bland svenskarna, men kraftslaget tappar markant i opinionsstöd.

Mer om undersökningen går att läsa här.

Välkommen till mesam.se!

Idén med webbplatsen är att föra samman forskare och andra samhällsaktörer, göra forskningen synlig och tillgänglig för flera samtutgöra en brygga mellan forskning och praktik. Här hittar du projektpresentationer som presenterar kunskap och nya perspektiv på energi- och klimatfrågornas samspel med samhället och oss människor.