Aktuellt för MESAM
Alla nyheter
Aktuellt från MESAM
Fem frågor till Fredrik Hedenus, biträdande professor i fysisk resursteori vid Chalmers som driver MESAM-projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
– Klimatpolitiken kan inte bara hantera rättvisa som att det ska vara ett jämlikt utfall, utan behöver också ta hänsyn till att olika aktörer är olika mycket ansvariga för utsläpp som skett. Då är det rimligt att de också ska bära en större börda, säger Fredrik Hedenus.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Stora pengar går till att kompensera kolindustrin för att den ska läggas ned. Det benämns som rättvisa, men är kanske i själva verket orättvist. Ska en kolgruvearbetare som förlorar jobbet kompenseras mer än livsmedelskassörskan som förlorar jobbet till automatisering? Kolgruvearbetaren har ändå arbetat i en verksamhet som har orsakat stora utsläpp. Det kan behöva göras av pragmatiska skäl, för att få igenom klimatpolitiken, men man kan inte kalla det rättvisa.
Kommer ni till en slutsats om vad som borde göras annorlunda?
– Politiker och tjänstepersoner som utformar styrmedel måste beakta flera saker: om styrmedlen är effektiva för att nå det mål man vill åt, om de är kostnadseffektiva och om det går att få acceptans för dem. Vi vill föra in en aspekt där de som är ansvariga för utsläpp också får bära större börda.
Hur kan makthavare använda resultaten från studien?
– Vi har försökt skapa ett ramverk för hur man kan tänka kring ansvar, med grundläggande kriterier. Dessa är om en 1) har orsakat utsläpp, 2) visste vad den gjorde och 3) hade kunnat göra på ett annat sätt. Dessutom bör man ta hänsyn till vilka resurser aktören nu har att agera annorlunda.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag trodde inte bedömningen av vem som bär mer ansvar än någon annan i en värdekedja skulle vara så svår att hantera. Matbutiken som ligger vid kolkraftverket, har de bidragit genom att arbetarna har kunnat köpa lunch? Är de i så fall lika eller mindre ansvariga som kolgruvan?
– Här hittade vi en teori som andra forskare har tagit fram som hjälpte oss att hantera frågeställningen på ett rimligt sätt. I fallet med elsystemet får vi då en hierarki där kolkraftsbolagen är främst ansvariga, i andra hand kolgruvorna och arbetarna, och i tredje hand den enskilda konsumenten som köper den producerade elen.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Två saker, för det första är klimaträttvisediskussionen i dag ganska yvig och otydlig, och jag skulle gärna bidra till en generell upprensning bland centrala begrepp. Är det acceptans man är ute efter eller är det upplevd rättvisa? Det kan vara motiverat att ge kompensation för att få acceptans, men det ska inte alltid kallas rättvisa. Vi har historiskt kunnat genomdriva stora förändringar i samhället som har varit orättvisa.
– För det andra har vi i den här studien tillämpat teorin på elsystemet, men det går att göra på vilken värdekedja som helst. Det skulle vara intressant att titta på livsmedelsproduktion som orsakar avskogning eller djurs lidande för att reda ut ansvarsförhållanden.
Läs mer om projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
Fem frågor till Johanna Liljenfeldt, biträdande professor vid Uppsala universitet som driver MESAM-projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
– Vi har tittat på vilket policystöd som kan behövas till lokala energiprojekt som ligger mellan privata och kommersiella initiativ. Oftast är det någon form av energigemenskaper, men det kan handla om allt från solceller, till havsbaserad vindkraft, biogas eller småskalig vattenkraft, säger Johanna Liljenfeldt.
Varför ville du studera just lokalt ägandeskap?
– EU vill sätta medborgaren i centrum för energiomställningen. Utgångspunkten är antaganden om att lokala energiprojekt kan bidra till starkare lokalsamhällen och mer acceptans för och mer finansiering till energiomställningen. Här finns också utmaningar i form av konflikter eller orättvisor mellan de som har och inte har möjlighet att göra egna initiativ. Vi ville undersöka hur man skapar ett positivt lokalt ägandeskap, och få en förståelse för vad det är för något.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– De här projekten startas ofta för att möta ett behov på platser där kommersiella aktörer inte är verksamma eller ser så stor lönsamhet. Därför behöver de ofta betraktas mer som regionala utvecklingsprojekt än rena energisatsningar. Då behöver policy och regelverk vara anpassade till lokala förutsättningar. Det skiljer sig från hur policy generellt har utformats på EU-nivå, där fokus snarare har varit på företag och att få en kostnadseffektiv energimarknad.
Vilka är de främsta utmaningarna för lokala projekt?
– Många lyfter utmaningar i hur reglerna för energigemenskaper ser ut, men mycket handlar också om finansiering. Hittills har det varit relativt lätt att få finansiering för projekt med solpaneler, men inte för projekt som vill kombinera solpaneler, batterier och elledning i ett system som ska fungera i ett helt samhälle. Särskilt svårt är det att hitta banker som vill ge lån till sådana projekt i glesbygdsområden.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Vi vill inspirera andra som vill starta liknande initiativ. Förutom de insikter som forskningsdelen bidrar med har vi en utåtriktad del där vi jobbar med story maps och presenterar alla fallstudier på vår partner Nordregios hemsida. Vi har också tagit fram en praktikerguide om vad som är bra att tänka på i olika skeden när man jobbar med lokala energiinitiativ.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– De typiska personerna som driver en energigemenskap är vita män över 60 år från medelklassen. Inget fel med det, men när det gäller infrastruktur som ska finnas kvar i decennier behöver det finnas en plan för att driva det vidare och få in nya medlemmar. Jag skulle gärna studera förutsättningarna för andra grupper, till exempel nysvenskar, hyresgäster eller kvinnor. Vad behöver vi göra för att de ska kunna delta?
Läs mer om projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
Fem frågor till Eric Brandstedt, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet som drivit MESAM-projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo som avslutades i början av 2024.
– Orättvisor riskerar att försena klimatomställningen, men det kommer inte fungera att bara kompensera för alla omställningskostnader eller för alla upplevda orättvisor. Beslutsfattare måste förstå mer på djupet varifrån orättvisorna kommer och våga ifrågasätta vad som är samhällets ansvar, säger Eric Brandstedt.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– I den politiska debatten finns en instrumentell syn på rättvisans betydelse i klimatomställningen där kompensation för upplevda orättvisor ses som ett medel för att öka acceptansen för klimatpolitiken. Det är problematiskt eftersom alla omställningskostnader inte bör kompenseras för och alla omställningskostnader kan inte heller ses påverka acceptansen, vilket innebär att kompensation inte är en universallösning.
När kan det vara fel att ge kompensation till drabbade?
– Vi kan ta omställningen till fossilfria transporter som exempel, där många konsumenter upplever det som orättvist med en koldioxidskatt som gör att bränslepriserna stiger. Gräver man lite i vad folk menar finns rättfärdigade anspråk från personer som är beroende av bilen för grundläggande behov som att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter. Men alla konsumenter har inte ett rättfärdigat anspråk på kompensation, det är till exempel inte i sig orättvist att betala en bränsleskatt även om den är hög.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag hade inte gissat hur ofta rättvisefrågor handlar om rättvisa processer, så som rättvist beslutsfattande. I diskussionen kring utbyggnad av vindkraft kretsar till exempel de flesta frågorna kring processuell rättvisa, att drabbade medborgare ska få vara delaktiga, få tillgång till relevant information och ha möjlighet att överklaga. Och här kan vi ses tydliga brister i alla dessa avseenden i existerande processer.
– Relevanta parter bjuds inte in alls eller inte tillräckligt tidigt och den information som delges kan vara av teknisk karaktär som är svår för närboende att förstå. Många samebyar har också uttryckt att även om det finns en formell möjlighet att överklaga är rättegångskostnaderna så höga att de i praktiken inte kan överklaga.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Studien ska främst fungera som ett inspel i en debatt om klimaträttvisa, både på nationell och lokal nivå. Generellt finns ett behov i politiken av att gå djupare och bortom hur vi kan få acceptans genom styrmedel.
Du är docent i praktisk filosofi. Vad tycker du filosofer kan bidra med i klimatforskningen?
– Filosofer har generellt färdigheter i kritiskt tänkande som kan användas för att analysera relevanta begrepp som rättvisa, legitimitet och acceptans. Vad handlar de om och när ska de appliceras? En annat är att analysera argument för att se brister och styrkor, vilka argument som ger stöd till varandra eller säger emot.
Läs mer om projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo
Den 1 oktober arrangerade MESAM för tredje året i rad konferensen Människa och klimat, i år med temat ”när energiomställningen kräver samhällsförändring”. Konferensen samlade forskare, politiker, företagare och övriga samhällsaktörer som delade insikter om hur energi- och klimatomställningen kan bli verklighet.
Ta del av presentationer från konferensen:
Charlotta Faith-Ell - Ventos Terrae - MESAM 2024
Dalia Muhktar-Landgren - Piloter för omställning av transportsektorn - MESAM 2024
Elin Slätmo - Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem - MESAM 2024
Eva Thulin - Hemarbetet, pandemin, energisnåla staden - MESAM 2024
Hans Hellsmark - Utmaningar för Systemförändring i Industrin - MESAM 2024
Harald Rohracher - Bortom Pilotprojekt - MESAM 2024
Joeri van Laere - Miljöåterkoppling i realtid - MESAM 2024
Patrik Söderholm - Industrins energiomställning under 5 decennier - MESAM 2024
Peter Engdahl - Energimyndighetens forskningsstöd - MESAM 2024
Rikard Warlenius - Gräsrotsinitiativ i klimatomställningen - MESAM 2024
*Bilden är AI-genererad.
Vilka är utmaningarna med regional implementering av fossilfria transporter? Vi har ställt fem frågor till Lena Nerhagen, lektor vid Högskolan i Dalarna, som inom ramen för MESAM drivit forskningsprojektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Sverige håller fast vid ett decentraliserat förvaltningssystem som inte är anpassat till EU, med följden att vi överimplementerar EU-direktiv på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt rimligt. Finland lyfts ofta fram som en förebild när det gäller implementering av EU-direktiv och har i stället successivt anpassat sitt förvaltningssystem för att undvika målkonflikter och överimplementering.
Vilka är de stora utmaningarna med regional implementering för fossilfria transporter?
– Mycket av arbetet som bedrivs i Sverige grundar sig i EU-direktiv på miljöområdet, men vi har också infört ett eget miljömålssystem utifrån en ambition om att vara föregångsland. Den dubbla styrningen i kombination med att ansvaret för implementering delegeras till kommuner, regioner och länsstyrelser leder till att vi ofta överimplementerar, trots att de samhällsekonomiska vinsterna är små. Ett konkret exempel är målet om att kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas, vilket är samhällsekonomiskt orimligt i ett glesbefolkat län som Dalarna.
– En annan utmaning är att ansvaret hamnar på kommuner och länsstyrelser i frågor som de inte har rådighet över. Koldioxidfrågan och luftföroreningar borde exempelvis inte hanteras lokalt. Här har Sverige gått vilse när ansvaret fördelades till kommunerna.
Vad har överraskat dig mest?
– Det finns så lite forskning om hur den offentliga sektorn fungerar ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag blir överraskad av hur höga gärdsgårdarna mellan akademiska inriktningar inom samhällsvetenskapen är och upplever ett ointresse från statsvetare, jurister och nationalekonomer att mötas. Det leder till bristande kunskap om frågor som rör styrning och ansvarsfördelning
Vem kan använda resultatet av studien och till vad?
– Alla politiker som arbetar med EU-frågor har nytta av att förstå hur strukturerna i vårt förvaltningssystem påverkar hur vi hanterar EU-direktiv. Vi har blivit inbjudna att dela våra resultat i riksdagen och jag vill tro att studien även bidrar till en bredare diskussion om överimplementering i Sverige.
– Även näringslivet har visat intresse och bland annat Balanskommissionen har plockat upp delar av forskningen.
Vad vill du studera vidare?
– Sverige behöver mer forskning inom det som internationellt kallas Regulatory Governance, ett flervetenskapligt forskningsområde om hur länder kan arbeta med lagstiftning. Rent konkret skulle jag gärna studera hur myndigheterna har implementerat proportionalitetsprincipen och hur de genomför konsekvensutredningar.
Läs mer om projektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
Hur får vi bäst effekt av ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken? Vi har ställt fem frågor till Bengt Johansson, forskare inom MESAM som har lett projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik som avslutades 2022.
– Politikens utgångspunkt är ofta att hitta det allra mest effektiva styrmedlet för att möta klimatkrisen. Det är bra, men inte sällan stöter man på problem längs vägen som gör att styrmedlet tappar i effektivitet. Vi har tittat på vilka faktorer som är viktiga och vad som händer när ekonomiska styrmedel ska införas, säger Bengt Johansson.
Vilka fördelar och utmaningar finns när det gäller ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken?
– Ekonomiska styrmedel är centrala för Sveriges energi- och klimatpolitik, och ett väldigt effektivt sätt att göra fossila energislag dyrare, relativt sett, för att gynna effektiviseringar och göra plats åt förnybara alternativ. Fördelar som ofta framhålls är att man överlämnar valen åt dem som har möjlighet att genomföra åtgärder, som hushåll och industrier, i stället för att centralstyra. Baksidan är att det kan ge ökade kostnader vilket kan påverka exempelvis hushållen negativt.
Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Vi har sett att i princip överallt där ekonomiska styrmedel har införts har de anpassats för att få politisk acceptans och hantera målkonflikter, men samtidigt tappat en del i effektivitet. För att hantera det behöver de ekonomiska styrmedlen ses som delar av styrmedelspaket för att öka genomförbarhet och effektivitet.
Vilken är den vanligaste missuppfattningen när det gäller ekonomiska styrmedel för energi- och klimatpolitiken?
– En ganska vanlig missuppfattning är att styrmedel inte har någon betydelse. Exempelvis påstås ibland att högre bensinpriser inte har någon effekt på utsläppen, medan forskning i själva verket visat att det får genomslag när det gäller energianvändning och utsläpp.
Det är lätt att fastna i de kortsiktiga konsekvenserna. I exemplet med högre bensinpriser kan en enskild bilist kanske inte se hur den på kort sikt kan ställa om sitt liv, medan det på längre sikt finns fler möjligheter att till exempel köpa mer effektiva fordon, välja att bo närmare arbetet och så vidare.
Vem kan använda resultaten från studierna och till vad?
– Resultatet av forskningen ger inga rekommendationer, utan ska fungera som en hjälp och ett underlag för beslutsfattare för att kunna ta beslut om styrmedel. Det är svårt och det finns många olika faktorer att ta hänsyn till – men det betyder inte att man inte ska göra någonting alls. Styrmedel som inte fungerar perfekt är ändå i allmänhet mycket bättre än inga styrmedel.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Det finns potential att borra mer i det politikövergripande. Transport-, regional- och fördelningspolitik är exempelvis viktiga politikområden att väga in i diskussioner om styrning i klimatpolitiken, för att få mest effektivt resultat för hela samhället.
Läs mer om projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik.
Här finns en populärvetenskaplig rapport som sammanfattar de viktigaste rönen från projektet.
Alla nyheter
Nyheter från forskarna
Aktuellt från MESAM
Fem frågor till Fredrik Hedenus, biträdande professor i fysisk resursteori vid Chalmers som driver MESAM-projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
– Klimatpolitiken kan inte bara hantera rättvisa som att det ska vara ett jämlikt utfall, utan behöver också ta hänsyn till att olika aktörer är olika mycket ansvariga för utsläpp som skett. Då är det rimligt att de också ska bära en större börda, säger Fredrik Hedenus.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Stora pengar går till att kompensera kolindustrin för att den ska läggas ned. Det benämns som rättvisa, men är kanske i själva verket orättvist. Ska en kolgruvearbetare som förlorar jobbet kompenseras mer än livsmedelskassörskan som förlorar jobbet till automatisering? Kolgruvearbetaren har ändå arbetat i en verksamhet som har orsakat stora utsläpp. Det kan behöva göras av pragmatiska skäl, för att få igenom klimatpolitiken, men man kan inte kalla det rättvisa.
Kommer ni till en slutsats om vad som borde göras annorlunda?
– Politiker och tjänstepersoner som utformar styrmedel måste beakta flera saker: om styrmedlen är effektiva för att nå det mål man vill åt, om de är kostnadseffektiva och om det går att få acceptans för dem. Vi vill föra in en aspekt där de som är ansvariga för utsläpp också får bära större börda.
Hur kan makthavare använda resultaten från studien?
– Vi har försökt skapa ett ramverk för hur man kan tänka kring ansvar, med grundläggande kriterier. Dessa är om en 1) har orsakat utsläpp, 2) visste vad den gjorde och 3) hade kunnat göra på ett annat sätt. Dessutom bör man ta hänsyn till vilka resurser aktören nu har att agera annorlunda.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag trodde inte bedömningen av vem som bär mer ansvar än någon annan i en värdekedja skulle vara så svår att hantera. Matbutiken som ligger vid kolkraftverket, har de bidragit genom att arbetarna har kunnat köpa lunch? Är de i så fall lika eller mindre ansvariga som kolgruvan?
– Här hittade vi en teori som andra forskare har tagit fram som hjälpte oss att hantera frågeställningen på ett rimligt sätt. I fallet med elsystemet får vi då en hierarki där kolkraftsbolagen är främst ansvariga, i andra hand kolgruvorna och arbetarna, och i tredje hand den enskilda konsumenten som köper den producerade elen.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Två saker, för det första är klimaträttvisediskussionen i dag ganska yvig och otydlig, och jag skulle gärna bidra till en generell upprensning bland centrala begrepp. Är det acceptans man är ute efter eller är det upplevd rättvisa? Det kan vara motiverat att ge kompensation för att få acceptans, men det ska inte alltid kallas rättvisa. Vi har historiskt kunnat genomdriva stora förändringar i samhället som har varit orättvisa.
– För det andra har vi i den här studien tillämpat teorin på elsystemet, men det går att göra på vilken värdekedja som helst. Det skulle vara intressant att titta på livsmedelsproduktion som orsakar avskogning eller djurs lidande för att reda ut ansvarsförhållanden.
Läs mer om projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
Fem frågor till Johanna Liljenfeldt, biträdande professor vid Uppsala universitet som driver MESAM-projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
– Vi har tittat på vilket policystöd som kan behövas till lokala energiprojekt som ligger mellan privata och kommersiella initiativ. Oftast är det någon form av energigemenskaper, men det kan handla om allt från solceller, till havsbaserad vindkraft, biogas eller småskalig vattenkraft, säger Johanna Liljenfeldt.
Varför ville du studera just lokalt ägandeskap?
– EU vill sätta medborgaren i centrum för energiomställningen. Utgångspunkten är antaganden om att lokala energiprojekt kan bidra till starkare lokalsamhällen och mer acceptans för och mer finansiering till energiomställningen. Här finns också utmaningar i form av konflikter eller orättvisor mellan de som har och inte har möjlighet att göra egna initiativ. Vi ville undersöka hur man skapar ett positivt lokalt ägandeskap, och få en förståelse för vad det är för något.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– De här projekten startas ofta för att möta ett behov på platser där kommersiella aktörer inte är verksamma eller ser så stor lönsamhet. Därför behöver de ofta betraktas mer som regionala utvecklingsprojekt än rena energisatsningar. Då behöver policy och regelverk vara anpassade till lokala förutsättningar. Det skiljer sig från hur policy generellt har utformats på EU-nivå, där fokus snarare har varit på företag och att få en kostnadseffektiv energimarknad.
Vilka är de främsta utmaningarna för lokala projekt?
– Många lyfter utmaningar i hur reglerna för energigemenskaper ser ut, men mycket handlar också om finansiering. Hittills har det varit relativt lätt att få finansiering för projekt med solpaneler, men inte för projekt som vill kombinera solpaneler, batterier och elledning i ett system som ska fungera i ett helt samhälle. Särskilt svårt är det att hitta banker som vill ge lån till sådana projekt i glesbygdsområden.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Vi vill inspirera andra som vill starta liknande initiativ. Förutom de insikter som forskningsdelen bidrar med har vi en utåtriktad del där vi jobbar med story maps och presenterar alla fallstudier på vår partner Nordregios hemsida. Vi har också tagit fram en praktikerguide om vad som är bra att tänka på i olika skeden när man jobbar med lokala energiinitiativ.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– De typiska personerna som driver en energigemenskap är vita män över 60 år från medelklassen. Inget fel med det, men när det gäller infrastruktur som ska finnas kvar i decennier behöver det finnas en plan för att driva det vidare och få in nya medlemmar. Jag skulle gärna studera förutsättningarna för andra grupper, till exempel nysvenskar, hyresgäster eller kvinnor. Vad behöver vi göra för att de ska kunna delta?
Läs mer om projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
Fem frågor till Eric Brandstedt, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet som drivit MESAM-projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo som avslutades i början av 2024.
– Orättvisor riskerar att försena klimatomställningen, men det kommer inte fungera att bara kompensera för alla omställningskostnader eller för alla upplevda orättvisor. Beslutsfattare måste förstå mer på djupet varifrån orättvisorna kommer och våga ifrågasätta vad som är samhällets ansvar, säger Eric Brandstedt.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– I den politiska debatten finns en instrumentell syn på rättvisans betydelse i klimatomställningen där kompensation för upplevda orättvisor ses som ett medel för att öka acceptansen för klimatpolitiken. Det är problematiskt eftersom alla omställningskostnader inte bör kompenseras för och alla omställningskostnader kan inte heller ses påverka acceptansen, vilket innebär att kompensation inte är en universallösning.
När kan det vara fel att ge kompensation till drabbade?
– Vi kan ta omställningen till fossilfria transporter som exempel, där många konsumenter upplever det som orättvist med en koldioxidskatt som gör att bränslepriserna stiger. Gräver man lite i vad folk menar finns rättfärdigade anspråk från personer som är beroende av bilen för grundläggande behov som att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter. Men alla konsumenter har inte ett rättfärdigat anspråk på kompensation, det är till exempel inte i sig orättvist att betala en bränsleskatt även om den är hög.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag hade inte gissat hur ofta rättvisefrågor handlar om rättvisa processer, så som rättvist beslutsfattande. I diskussionen kring utbyggnad av vindkraft kretsar till exempel de flesta frågorna kring processuell rättvisa, att drabbade medborgare ska få vara delaktiga, få tillgång till relevant information och ha möjlighet att överklaga. Och här kan vi ses tydliga brister i alla dessa avseenden i existerande processer.
– Relevanta parter bjuds inte in alls eller inte tillräckligt tidigt och den information som delges kan vara av teknisk karaktär som är svår för närboende att förstå. Många samebyar har också uttryckt att även om det finns en formell möjlighet att överklaga är rättegångskostnaderna så höga att de i praktiken inte kan överklaga.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Studien ska främst fungera som ett inspel i en debatt om klimaträttvisa, både på nationell och lokal nivå. Generellt finns ett behov i politiken av att gå djupare och bortom hur vi kan få acceptans genom styrmedel.
Du är docent i praktisk filosofi. Vad tycker du filosofer kan bidra med i klimatforskningen?
– Filosofer har generellt färdigheter i kritiskt tänkande som kan användas för att analysera relevanta begrepp som rättvisa, legitimitet och acceptans. Vad handlar de om och när ska de appliceras? En annat är att analysera argument för att se brister och styrkor, vilka argument som ger stöd till varandra eller säger emot.
Läs mer om projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo
Den 1 oktober arrangerade MESAM för tredje året i rad konferensen Människa och klimat, i år med temat ”när energiomställningen kräver samhällsförändring”. Konferensen samlade forskare, politiker, företagare och övriga samhällsaktörer som delade insikter om hur energi- och klimatomställningen kan bli verklighet.
Ta del av presentationer från konferensen:
Charlotta Faith-Ell - Ventos Terrae - MESAM 2024
Dalia Muhktar-Landgren - Piloter för omställning av transportsektorn - MESAM 2024
Elin Slätmo - Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem - MESAM 2024
Eva Thulin - Hemarbetet, pandemin, energisnåla staden - MESAM 2024
Hans Hellsmark - Utmaningar för Systemförändring i Industrin - MESAM 2024
Harald Rohracher - Bortom Pilotprojekt - MESAM 2024
Joeri van Laere - Miljöåterkoppling i realtid - MESAM 2024
Patrik Söderholm - Industrins energiomställning under 5 decennier - MESAM 2024
Peter Engdahl - Energimyndighetens forskningsstöd - MESAM 2024
Rikard Warlenius - Gräsrotsinitiativ i klimatomställningen - MESAM 2024
*Bilden är AI-genererad.
Vilka är utmaningarna med regional implementering av fossilfria transporter? Vi har ställt fem frågor till Lena Nerhagen, lektor vid Högskolan i Dalarna, som inom ramen för MESAM drivit forskningsprojektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Sverige håller fast vid ett decentraliserat förvaltningssystem som inte är anpassat till EU, med följden att vi överimplementerar EU-direktiv på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt rimligt. Finland lyfts ofta fram som en förebild när det gäller implementering av EU-direktiv och har i stället successivt anpassat sitt förvaltningssystem för att undvika målkonflikter och överimplementering.
Vilka är de stora utmaningarna med regional implementering för fossilfria transporter?
– Mycket av arbetet som bedrivs i Sverige grundar sig i EU-direktiv på miljöområdet, men vi har också infört ett eget miljömålssystem utifrån en ambition om att vara föregångsland. Den dubbla styrningen i kombination med att ansvaret för implementering delegeras till kommuner, regioner och länsstyrelser leder till att vi ofta överimplementerar, trots att de samhällsekonomiska vinsterna är små. Ett konkret exempel är målet om att kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas, vilket är samhällsekonomiskt orimligt i ett glesbefolkat län som Dalarna.
– En annan utmaning är att ansvaret hamnar på kommuner och länsstyrelser i frågor som de inte har rådighet över. Koldioxidfrågan och luftföroreningar borde exempelvis inte hanteras lokalt. Här har Sverige gått vilse när ansvaret fördelades till kommunerna.
Vad har överraskat dig mest?
– Det finns så lite forskning om hur den offentliga sektorn fungerar ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag blir överraskad av hur höga gärdsgårdarna mellan akademiska inriktningar inom samhällsvetenskapen är och upplever ett ointresse från statsvetare, jurister och nationalekonomer att mötas. Det leder till bristande kunskap om frågor som rör styrning och ansvarsfördelning
Vem kan använda resultatet av studien och till vad?
– Alla politiker som arbetar med EU-frågor har nytta av att förstå hur strukturerna i vårt förvaltningssystem påverkar hur vi hanterar EU-direktiv. Vi har blivit inbjudna att dela våra resultat i riksdagen och jag vill tro att studien även bidrar till en bredare diskussion om överimplementering i Sverige.
– Även näringslivet har visat intresse och bland annat Balanskommissionen har plockat upp delar av forskningen.
Vad vill du studera vidare?
– Sverige behöver mer forskning inom det som internationellt kallas Regulatory Governance, ett flervetenskapligt forskningsområde om hur länder kan arbeta med lagstiftning. Rent konkret skulle jag gärna studera hur myndigheterna har implementerat proportionalitetsprincipen och hur de genomför konsekvensutredningar.
Läs mer om projektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
Hur får vi bäst effekt av ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken? Vi har ställt fem frågor till Bengt Johansson, forskare inom MESAM som har lett projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik som avslutades 2022.
– Politikens utgångspunkt är ofta att hitta det allra mest effektiva styrmedlet för att möta klimatkrisen. Det är bra, men inte sällan stöter man på problem längs vägen som gör att styrmedlet tappar i effektivitet. Vi har tittat på vilka faktorer som är viktiga och vad som händer när ekonomiska styrmedel ska införas, säger Bengt Johansson.
Vilka fördelar och utmaningar finns när det gäller ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken?
– Ekonomiska styrmedel är centrala för Sveriges energi- och klimatpolitik, och ett väldigt effektivt sätt att göra fossila energislag dyrare, relativt sett, för att gynna effektiviseringar och göra plats åt förnybara alternativ. Fördelar som ofta framhålls är att man överlämnar valen åt dem som har möjlighet att genomföra åtgärder, som hushåll och industrier, i stället för att centralstyra. Baksidan är att det kan ge ökade kostnader vilket kan påverka exempelvis hushållen negativt.
Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Vi har sett att i princip överallt där ekonomiska styrmedel har införts har de anpassats för att få politisk acceptans och hantera målkonflikter, men samtidigt tappat en del i effektivitet. För att hantera det behöver de ekonomiska styrmedlen ses som delar av styrmedelspaket för att öka genomförbarhet och effektivitet.
Vilken är den vanligaste missuppfattningen när det gäller ekonomiska styrmedel för energi- och klimatpolitiken?
– En ganska vanlig missuppfattning är att styrmedel inte har någon betydelse. Exempelvis påstås ibland att högre bensinpriser inte har någon effekt på utsläppen, medan forskning i själva verket visat att det får genomslag när det gäller energianvändning och utsläpp.
Det är lätt att fastna i de kortsiktiga konsekvenserna. I exemplet med högre bensinpriser kan en enskild bilist kanske inte se hur den på kort sikt kan ställa om sitt liv, medan det på längre sikt finns fler möjligheter att till exempel köpa mer effektiva fordon, välja att bo närmare arbetet och så vidare.
Vem kan använda resultaten från studierna och till vad?
– Resultatet av forskningen ger inga rekommendationer, utan ska fungera som en hjälp och ett underlag för beslutsfattare för att kunna ta beslut om styrmedel. Det är svårt och det finns många olika faktorer att ta hänsyn till – men det betyder inte att man inte ska göra någonting alls. Styrmedel som inte fungerar perfekt är ändå i allmänhet mycket bättre än inga styrmedel.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Det finns potential att borra mer i det politikövergripande. Transport-, regional- och fördelningspolitik är exempelvis viktiga politikområden att väga in i diskussioner om styrning i klimatpolitiken, för att få mest effektivt resultat för hela samhället.
Läs mer om projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik.
Här finns en populärvetenskaplig rapport som sammanfattar de viktigaste rönen från projektet.
Alla nyheter
Det här är MESAM
Att skapa hållbara energisystem för alla berör frågor om oss människor och det samhälle vi lever i. Forskningsprogrammet MESAM bidrar med kunskap och nya perspektiv på energi- och klimatfrågornas samspel med samhället och oss människor. Den här kunskapen kan utveckla nya idéer och arbetssätt som kan bidra till de energi- och klimatpolitiska målen och till att skapa hållbar energi för alla.
Publikation
I vår skrift “Fem perspektiv på stadens omställning” delar forskare med sig av insikter kring städernas roll i klimatomställningen.
