Strategier för beteendeförändring

Beteendefrågor spelar en central roll för att lyckas med förändringar i samhället. Så hur kan vi arbeta med beteenden och göra det lätt att göra rätt? I detta webbinarium får du ta del av resultat från två MESAM-projekt som på olika sätt adresserar verktyg för beteendeförändring.

• Till Grüne-Yanoff, Professor of Philosophy, KTH, Stockholm
  Boosting energisparkompetenser: två jämförande fältexperiment av beteendeinsatser baserade på ett mekanistiskt ramverk
• Joeri van Laere, Professor i informationsteknologi, Högskolan i Skövde
  Miljöåterkoppling i realtid för att skynda på energiomställningen

Efter presentationerna genomförs en gemensam modererad dialog och vi öppnar upp för frågor från publiken.

Detta är höstens första webbinarium i en serie från Energimyndighetens forskningsprogram Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM).

Anmälan

Anmäl dig här

Varmt välkomna!

Foto (här beskuren version och minskad bildkvalitet) av Andrei Shiptenko på Unsplash.

Inom forskningsprogrammet Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM) startar nu åtta nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt med en samlad finansiering på 87 miljoner kronor. Projekten är de första som beviljas inom programmets nya etapp och syftar till att fördjupa förståelsen för energiomställningens utmaningar. De ska bidra med ökad kunskap om komplexiteten kring omställningen till ett fossilfritt energisystem.

De åtta nya projekten markerar startskottet för MESAMs andra programetapp (2025-2030) och innebär en fortsättning på programmets strävan att bidra med helhetsperspektiv inom energiområdet. Programmet har ett förstärkt fokus på energipolitik och energisäkerhet, samt olika aktörers perspektiv för att ta sig an dagens samhällsfrågor i en tid av snabba förändringar och ökad osäkerhet i energisystemet.

– Projekten angriper flera av energiomställningens centrala samhällsutmaningar. Genom breda samarbeten med relevanta lokala, regionala och nationella aktörer utvecklar de kunskap som kan användas av både beslutsfattare och samhällsaktörer i omställningen, säger programansvarig Réka Andersson.

Tillsammans ska de åtta MESAM‑projekten bidra till en fördjupad förståelse av hur energiomställningen påverkar människors vardag, samhällsplanering, styrning och fördelning av ansvar och resurser. Genom att studera frågor som rättvisa och inkludering, energifattigdom, konflikter och acceptans kring energiinfrastruktur, samt hur olika samhällsmål samspelar, skapar projekten gemensamt kunskap som kan användas för att utforma mer välgrundade beslut och styrmedel. Projekten ska också ta fram verktyg och policyrelevant kunskap som stärker samverkan mellan olika aktörer och bidrar till en energiomställning som är legitim, robust och inkluderande.

– Projekten visar tydligt hur viktig den samhällsorienterade forskningen är för att förstå och hantera komplexiteten i energiomställningen, där tekniska lösningar behöver gå hand i hand med sociala, politiska och organisatoriska förändringar, berättar Peter Engdahl, chef på Avdelningen för Forskning, Innovation och Affärsutveckling.

Satsningen är en del av Energimyndighetens bredare arbete för att stärka kunskapen om energiomställningens samhällsdimensioner. Projekten utgör en del av utlysningen Samhällsorienterad forskning och innovation för en hållbar omställning till ett fossilfritt energisystem. Totalt har 14 projekt beviljats finansiering inom utlysningen. Projekten fokuserar på frågor där teknik, människor och samhälle möts genom områden som är avgörande för att energiomställningen ska bli både effektiv och långsiktigt hållbar.

Om programmet

Forskningsprogrammet Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM) har ett systemövergripande angreppssätt och fokuserar på mångdisciplinär och tvärvetenskaplig forskning som belyser och ökar förståelsen för energisystemens komplexa samspel med det omgivande samhället och dess aktörer.

MESAM startade 2018 och har efter den senaste utlysningen finansierat 74 forskningsprojekt. Den nya programperioden pågår 2025–2030 och har en budget på 300 miljoner kronor.

Människa, Energisystem och Samhälle på Energimyndighetens hemsida

Fem frågor till Cajsa Bartusch Kätting, docent vid Uppsala universitet som driver MESAM-projektet UppFlex – ett samlat (aktörs-) grepp om kapacitetsutmaningen i Uppsalaregionen som avslutades i augusti.

– För storstadsregioner som har problem med kapacitetsbrist i elnäten är det viktigt att kunna aktivera flexibilitet när det behövs. Det kan handla om allt från hushållsapparater till industriella processer som kan styras för att tillfälligt minska elanvändningen, eller batterier och produktionsenheter som kan tillföra effekt vid behov, säger Cajsa Bartusch Kätting.

Vad har ni undersökt?

– Redan i dag finns tekniken för att styra både stora och små energiresurser automatiskt,  men vi ville studera hur stor medvetenhet det finns om att sådan flexibilitet kan bidra till att lösa kapacitetsbrist i lokala elnät. Vi ville öka kunskapen om affärsmodeller, drivkrafter och hinder för att frigöra mer flexibilitet, och har även simulerat lönsamheten i att delta på lokala flexibilitetsmarknader.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Vi har kartlagt en rad framgångsfaktorer för att aktivera mer lokal flexibilitet. Dels handlar det om långtgående samverkan mellan privata och offentliga aktörer, dels behövs mer kunskap samt standardisering och harmonisering av lokala flexibilitetsmarknader. En annan viktig framgångsfaktor är att möjliggöra och förenkla deltagandet för hushåll och företag med små flexibilitetsresurser.

Varför ville du studera just flexibilitet?

– Kapacitetsbrist i elnäten hotar att bromsa samhällsutvecklingen och energiomställningen. En kommun som inte kan få anslutning till elnätet för till exempel laddstolpar, kan ha svårt att ersätta fossilfordon med eldrivna motsvarigheter. Elnätens kapacitetsbrist kan också bli ett hinder för företag att etablera sig i den region de vill. Därför ville vi undersöka vad som behövs för att göra elkonsumtionen mer flexibel.

Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Vi är positivt överraskade av det stora intresset och engagemanget från såväl behovsägare som befintliga och potentiella flexibilitetsleverantörer. Det visar att den sociala potentialen för ökad flexibilitet är stor och vi har lärt oss mycket om de hinder som måste undanröjas för att den ska kunna realiseras.

Vad skulle du vilja studera vidare?
– Jag tror på en flexibel framtid och skulle vilja studera hur man kan väcka människors engagemang och öka kunskapen om att de kan vara del av lösningen. Den viktigaste frågan i branschen är inte olika produktionsslags roll, som samhällsdebatten ensidigt har handlat om. Vi behöver också titta på hur vi använder el och utnyttjar elnäten på ett effektivare sätt. Och det bästa av allt är att det kan ske helt automatiskt med smart teknik som kan göra jobbet åt oss!

Läs mer om projektet UppFlex – ett samlat (aktörs-) grepp om kapacitetsutmaningen i Uppsalaregionen.

Fem frågor till Lina Berglund-Snodgrass, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet och Dalia Mukhtar-Landgren, universitetslektor vid Lunds universitet som driver MESAM-projektet Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse.

– När nya bostadsområden utvecklas i dag testas ofta många olika sätt att gå bortom bilnormen i samhället. Vi har tagit fram en ordbok för att underlätta dialogen mellan personer som är involverade i eller berörs av stadsutvecklingen, men har olika bakgrund och perspektiv, säger Lina Berglund-Snodgrass.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Det finns en slags språkförbistring som kan bli ett hinder för att hitta lösningar. Teknikdrivna innovatörer, stadsplanerare eller politiker i regioner och kommuner, privatpersoner som är sura över att parkeringsplatser försvinner och civilsamhällesorganisationer har olika språk och perspektiv. Vad är en mobilitetshubb? Vad är realtidsdata? Vad är en flanör? säger Dalia Mukhtar-Landgren.

Hur kan ordboken användas och av vem?

– Transportplanering är del av en bredare fråga som handlar om hur våra liv ska se ut i framtidens städer. Förhoppningsvis kan ordboken bidra till att de som är inblandade i stadsutvecklingsprojekt lättare förstår varandra, hur man kan tänka och vad man vill uppnå, säger Lina Berglund-Snodgrass.

I vilka sammanhang kan den användas?

– Ett praktiskt exempel är ett seminarium som nyligen ordnades i Göteborg, där de använde ett par definitioner ur boken som startpunkt för en diskussion. Våra definitioner behöver inte vara de bästa, utan tvärtom är det ännu bättre när definitionerna skapar diskussion om vad olika begrepp betyder, säger Dalia Mukhtar-Landgren.

Vad har överraskat er mest i arbetet med ordboken?

– Hur stort intresset var från våra forskarkollegor att vara med i studien. Vi bjöd in 70 forskare från olika discipliner för att skriva definitioner av olika begrepp. Engagemanget tror jag kom av att många tycker som vi, att frågorna om framtidens städer behöver lyftas på nya sätt, bortom specifika innovationer eller åsikter om bilen, säger Lina Berglund-Snodgrass.

Vad skulle ni vilja studera vidare?
– Att experimentera och testa nya lösningar för mobilitet involverar också olika risker. Det kan vara ekonomiska risker men också politiska. Digitalisering och elektrifiering kan innebära risker både på individnivå och på systemnivå. Vi tittar redan i två uppföljande projekt på vem som ska ta de riskerna, vem ska ta ansvar för datahanteringen och hur sker avvägningen mellan risker och möjligheter, säger Dalia Mukhtar-Landgren.

Läs mer om projektet Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse. Ordbok för framtidens resande i städer kan kostnadsfritt laddas ned här.

Fem frågor till Rob Comber, lektor vid KTH som driver MESAM-projektet Interaktionsdesign för ett soldrivet internet som avslutas i juli 2026

 – Internet står i dag för ungefär tio procent av den globala energianvändningen och vi ville hitta sätt att minska det. Genom att använda tankeexemplet ett soldrivet internet kunde vi få en diskussion om hur energianvändningen från internetlösningar kan minska och ändå fungera då solen inte skiner, säger Rob Comber.

Hur hänger soldrift ihop med interaktionsdesign?

– Soldrivet internet skapar en bild av ett tidvis begränsat internet i länder som Sverige där vi har långa perioder av mörker. Vi har använt det som en utgångspunkt för diskussioner med ingenjörer och designers om hur de kan minimera energianvändningen från internetlösningar. När det gäller förnybar energi bygger de flesta stora techbolag redan stora solparker eller vindkraft för att driva sina anläggningar, men alla har inte möjlighet till det.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?

– Designers kan behöva avstå från att implementera vissa energikrävande funktioner trots att det kan påverka användarupplevelsen. Men balansen mellan användarbarhet och hållbarhet är svår. En nästan blank webbsida som ingen besöker är toppen eftersom den kräver mycket lite energi. Å andra sidan är den oanvändbar. Men var finns punkten som är både tillräckligt bra och tillräckligt hållbar?

Vilka funktioner borde då designern kanske avstå från att implementera?

– De senaste åren har exempelvis webbdesign rört sig allt mer mot det som kallas mörka mönster – sätt att få till exempel en konsument att köpa mer än de har tänkt. Det kan handla om att skriva ”endast två kvar i lager” för att skapa en fear of missing out, eller en evighetslång skroll där du får förslag på plagg efter plagg som matchar tröjan du köpte. Det driver upp energianvändningen, men kan vara svårt att komma åt eftersom det också driver försäljning.

Vad har överraskat dig mest utifrån studien?

– Vi upptäckte att ingen var beredd att ge upp internetanvändning, ens i liten skala. Till och med personer som sa att de ville använda sin telefon mindre kunde tänka sig att delta i en studie med ett soldrivet internet som kanske blev långsammare eller försvann helt på natten. Inte heller argument om att det skulle göra internet mer hållbart gjorde någon skillnad. Men jag vet inte om jag egentligen är så överraskad av det.

Vad skulle du vilja studera vidare?

– Jag skulle gärna fortsätta utforska hur vi kan röra oss mot ett mer begränsat synsätt på design för att skapa ett mer hållbart internet. Vi har en doktorand här som har börjat titta på molnbaserade fotoalbum, där miljontals bilder lagras för evigt och använder energi utan att vi någonsin tittar på dem. Hur kan vi jobba med hållbarhetsmekanismer i den typen av fall?

Läs mer om projektet Interaktionsdesign för ett soldrivet Internet.

Fem frågor till Rikard Hjorth Warlenius, universitetslektor och docent vid Göteborgs universitet och Södertörns högskola som har drivit MESAM-projektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning - effekter, hinder och framgångsfaktorer som avslutades under hösten 2024.

 – Gräsrotsinitiativ kan spela en viktig roll i samhällets energiomställning. Vi har tittat på gräsrotsinitiativ i Göteborg och Berlin inom områdena energi, mobilitet, livsmedel och reparationer. Det handlar till exempel energikooperativ, cykelfrämjande, stadsodlingar och ”fixotek”, säger Rikard Hjorth Warlenius.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– I klimatomställningen lyfts betydelsen av gräsrotsinitiativ sällan fram. I stället pratar man om vad marknaden, näringslivet och politiken ska göra. Men även om gräsrotsinitiativ kanske inte i första hand drastiskt minskar utsläppen, bidrar de till att förankra och legitimera omställningen. De kan också generera innovativa idéer och lösningar.

Hur kan fler gräsrotsinitiativ starta och växa?
– En försiktig slutsats vi kommer till är att de flesta initiativ gynnas av någon form av kommunalt stöd för att kunna etablera sig och växa. Projekt inom cykelfrämjande kan till exempel inte själva bygga cykelvägar. Många projekt dras också med en slags rumslig paradox; för att maximera sin påverkan behöver de synas centralt i städer, men deras ofta begränsade resurser gör det enklare att verka i områden där lokalerna är billigare. Den paradoxen kan lösas av exempelvis kommunalt stöd så att initiativen kan verka i centrala lägen.

Vad har överraskat dig mest utifrån studien?
– Att det är så många olika typer av människor som är engagerade i initiativen. Från mer typiska aktivister till personer som har haft höga positioner inom exempelvis energiföretag och nu vill engagera sig kooperativt. En av fördelarna med gräsrotsinitiativ är att de ofta har en bredare legitimitet och väcker mindre protester än initiativ från privata företag eller staten. Därför tror jag det är en styrka att de som engagerar sig i dem representerar många olika delar av samhället.

Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– De som driver eller vill starta olika gräsrotsinitiativ kan säkert lära sig något av vad vi har kommit fram till. Vi diskuterar även vad kommuner och andra offentliga aktörer kan tjäna på att främja gräsrotsinitiativ och ger exempel på hur det kan gå till. Många kommuner är ambitiösa med att göra en klimatomställning och vi menar att gräsrotsinitiativ kan spela en större roll för att fler kommuner ska nå sina mål.

 Vad skulle du vilja studera vidare?
– Gräsrotsinitiativ som jobbar konkret och proteströrelser som Fridays for Future är olika typer av engagemang för klimatomställningen. Det vore intressant att studera hur de arbetar och i vilken mån de lyckas påverka samhället. Vilket är mest effektivt och hur kan de samverka för att ge största möjliga bidrag?

Läs mer om projektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning – effekter, hinder och framgångsfaktorer.