Konferensen “Människa och klimat 2023: När energilandskapet ritas om” genomfördes den 1 juni 2023. Forskare och politiker samlades för att dela erfarenheter om dagens utmaningar inom energiomställning och klimat.

– Energimyndigheten finansierar mycket teknikforskning, men det behövs också forskning om hur tekniken kan användas. Hur påverkas de tekniska lösningarna av de beslut som människor gör i sin vardag? Och hur påverkas människorna av tekniken? sa Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten i sin introduktion av konferensdagen.

Konferensen Människa och klimat arrangeras av MESAM för att skapa möten mellan forskare och beslutsfattare som vill dela kunskap och få bättre beslutsunderlag om samspelet mellan teknik, aktörer och det omgivande samhället.

Utgångspunkten för årets konferens var att energilandskapet håller på att ritas om i både Sverige och Europa.

Rädsla kan vändas till handlingskraft

Konferensen inleddes av Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH, som talade om att inte vara rädda för rädslan. Hon ifrågasatte den länge rådande sanningen att forskare som talar om samtida och framtida utmaningar måste vara försiktiga med att skrämma upp människor.

En slutsats från hennes studier av människor som slutat flyga på grund av klimatet visade att många tagit det beslutet efter att ha fått större kunskaper om klimatkrisens omfattning och hur deras egna utsläpp bidrar.

Många hade dessutom fått kunskapen just genom rädsla, exempelvis när de känt lukten av skogsbränderna som rasade i Sverige 2018. Det visar, menade Nina Wormbs, att rädsla inte är förlamande, i alla fall inte så länge vi har något att göra när vi blir rädda.

Lägre ambitionsnivå – en dörröppnare

Tre forskare inom MESAM gav därefter olika perspektiv på vad som är viktigt för att omställningen ska blir praktiskt genomförbar.

Bengt Johansson forskar om styrmedelsdesign och avvägningen mellan det ”bästa” och det genomförbara. Han tog avstamp i EU:s system för handel med utsläppsrätter som exempel på hur acceptansen för en åtgärd kan gynnas genom att börja på en låg ambitionsnivå. Systemet infördes med låg tröskel och nästan ingen styrning. Det gav acceptans för systemet och öppnat för att kraven har kunnat skärpas successivt därefter. Bengt är docent och universitetslektor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Naghmeh Nasiritousi, forskar om klimatpolitik och klimatledarskap och betonade här vikten av föregångare. Hon har särskilt studerat vilken roll koalitioner kan spela i internationellt klimatsamarbete och gav exempel på hur frivilliga samarbeten kan öka det kollektiva modet att sätta tuffa mål. Naghmeh är verksam vid Utrikespolitiska Institutet och Uppsala Universitet.

Till sist berättade Rikard Warlenius om hur gräsrotsinitiativ spela en större roll i energiomställningen. Hans medskick till olika beslutsfattare var att fundera mer på hur de som drabbas negativt av klimatåtgärder, exempelvis utbyggd vindkraft, även kan ta del av de fördelar som kommer. Ett konkret sätt att överkomma orättvisor är delägarskap och energikooperativ som involverar närboende. Rikard är docent i humanekologi vid Göteborgs Universitet.

Gemensamma utmaningar för kommuner

Fokus flyttades därefter ut i landet. Två forskare presenterade sina projekt om kommunernas klimatarbete, innan en panel med politiska företrädare för tre svenska kommuner berättade om sina praktiska erfarenheter.

Paula Lenninger har studerat rådighet i kommunerna och kommer liksom tidigare forskning på området fram tianll att kommunerna anser sig själva ha låg direkt rådighet över klimatarbetet. Samtidigt har de ofta hög indirekt rådighet över småskaliga tekniska lösningar där teknikmognaden är hög samt över agendasättande. Paula är doktorand vid institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet

Kristina Trygg presenterade sitt arbete med att ta fram en handbok för regional och kommunal klimatomställning. Hon konstaterar att samhällsplanerare i svenska kommuner brottas med liknande frågor och använder sig av liknande lösningar. Därför behöver de få möjlighet att samordna arbetet och reducera antalet styrdokument under ett paraply. Det krävs också bättre samverkan både inom kommunen och med andra samhällsaktörer.

I ett panelsamtal med förtroendevalda deltog därefter Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun, Adam Johansson (M), kommunstyrelsens ordförande i Falköping kommun och Effie Kourlos (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande i Östersunds kommun.

Alla tre kände igen sig i slutsatserna från den forskning som presenterades före panelsamtalet och lyfte också behovet av samarbete mellan kommuner.

– Alla kommuner behöver få goda exempel för att kunna ta efter varandra. Vi behöver också mäta på samma sätt med samma metod för att kunna jämföra, konstaterade Effie Kourlos.

Hon berättade vidare om Östersunds arbete med att etablera ett stort datacenter, vars restvärme slussas vidare till ett växthus för grönsaker och fisk.

Adam Johansson berättade om Mariestads arbete med att etablera en battericellsfabrik, vilket ökar behovet av energi i kommunen.

– Därför blir det viktigt att också investera i vindkraft och vi tittar även på solkraft för att få upp elproduktionen. Gör inte vi det försvinner den typen av etableringar från Falköping – eller till och med från Sverige, sa Adam Johansson.

Från kärnkraftskommunen Oskarshamn vittnade Andreas Erlandsson om att acceptans för utbyggd kärnkraft är lättare att få där det finns befintliga kraftverk. Samtidigt ser han den positiva inställningen till kärnkraft i kommunen som en stor utmaning för att få in mer vindkraft exempelvis.

– Vi behöver alla kraftslag för att klara den ökning av energiproduktion vi behöver, sa Andreas Erlandsson.

Efter lunch delades konferensen upp i tre parallella seminarier med olika teman.

Tema 1: Vilka kunskapsformer behövs i omställningen?

Här introducerades fantasi som en ny kunskapsform av Daniel Pargman, universitetslektor på KTH. Han lyfte fram att förmågan att föreställa sig framtiden är viktigt för att skapa engagemang för förändringar. Hans forskning visar att människor som avstått från sådant som genererar stora utsläpp sällan saknar det de offrat. I stället är de flesta tacksamma för sådant de vunnit, som inte genererar så stora utsläpp.

Även Lena Neij, professor vid Lunds universitet, riktade blicken inåt, och pratade om inre omställning som en kunskapspraktik vi behöver ta till oss och skapa ett lärande om. Hon betonade att en tydlig riktning är viktigt för att stimulera lärandet om vad som behövs för energiomställningen.

Till sist presenterade Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier vid KTH, en scenariemetodik för att visualisera framtiden. För att gå från teknik till system och lära oss mer om hur människor lever sina liv måste forskare närma sig olika typer av aktörer och inhämta kunskap på andra sätt, menade hon.

Tema 2: Utopisk eller dystopisk framtid?

I ett framåtblickade seminarium presenterade tre forskare olika perspektiv på utmaningar med att leva inom de planetära gränserna.

Barbara Hedeler, doktorand vid Chalmers, har tittat särskilt på vad som krävs för att framtidens bioekonomi ska spela en viktig roll i övergången till nettonollutsläpp. Utifrån jämförelser av hur Sverige och Finland satsat på utvecklingen av bioenergi, konstaterar hon att Finland valt att satsa på att skala upp några få tekniker, medan Sverige har valt att satsa på innovation och en mångfald av mindre lösningar. Hon visade också att det finns betydande barriärer för innovation och utveckling, mestadels i form av oklara politiska mål och kortsiktiga instrumentmixar, som hindrar Sverige från att skörda de ekonomiska fördelarna av sina egna innovationer.

Ett annat perspektiv på temat var hur vi kan bygga en hållbar välfärd för den nya generationens socialpolitik, som presenterades av Jayeon Lee, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. En av hennes slutsatser var att många existentiella behov i dag inte tillfredsställs på ett hållbart sätt. Om efterfrågan från enskilda individer får styra produktion och konsumtion av varor och tjänster minskar möjligheterna att hushålla hållbart med jordens begränsade resurser. Hon betonade att den stora frågan inte bara är hur vi producerar och konsumerar, utan också vad som produceras och konsumeras.

Sist ut i detta framåtblickande tema var Linda Wårell och Kristina Ek, båda professorer i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, som gör en scenarioanalys av framtidens transporter och analyserar dess konsekvenser för människor och energisystem. De lyfte fram att människors individcentrerade transportvanor och inställning till bilägande är ett hinder för mer radikala förändringar av transportsystemet, som ökad delning.

Tema 3: En rättvis klimatomställning?

Rättvisa är ofta centralt för att genomföra åtgärder som är nödvändiga för klimatomställningen. Hur beslutsfattare kan navigera rättviseanspråk var temat för Eric Brandstedts inledande presentation. Målet för Erics forskning är att förbättra möjligheterna att rättvist hantera klagomål som klimatomställningen kan leda till. Han betonade vikten av att erkänna behovet av kompensation till de som drabbas negativt av olika initiativ. Eric är lektor i mänskliga rättighetsstudier och docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet.

När det gäller marknadsföring med miljöargument tänker många säkert på grönmålning, eller greenwash. Men grön marknadsföring kan också ha positiva effekter på omställningen, genom att exempelvis vägleda och motivera konsumenter eller forma avsändare. Hur sådana miljöutfästelser görs inom energisystemet har Erik Bengtson, forskare i retorik och Oskar Mossberg, forskare i civilrätt, tittat på, båda verksamma vid Uppsala universitet. De fördjupar ämnet i sin bok ”The virtues of green marketing – A constructive take on corporate rhetoric”.

Klimatomställningen kan också få effekter på kulturhistoriska värden, exempelvis vid anläggning av solceller, fönsterbyten eller byte av ventilationssystem. Här berättade Melina Malafry, postdoktor i miljörätt vid Uppsala universitet, om hur avvägningen mellan olika intressen ska göras. Hon kommer bland annat fram till att det finns ett behov av utpekande av kulturvärden i olika strategiska dokument samt att lagstiftningen bör kompletteras med mjuka styrmedel så att varsamhet blir ekonomiskt attraktivt.

Förändring skapar utmaningar

Konferensprogrammet avslutades av Martin Hultman, docent på Chalmers, som delgav sina reflektioner från dagen. En av de aspekter han lyfte fram som allra viktigast är att forskarna inom MESAM har förmågan till den sociotekniska förståelsen. Det finns en förståelse för att vi inte kommer landa i en teknik som löser allt, utan att klimatomställningen kräver beteendeförändringar och ny kunskap på många områden.

– Vi kan lära av de transformationer vi har gjort tidigare. Historiskt har det funnits motstånd mot både vattenkraften och kärnkraften, som liknar den vi ser nu mot vindkraft, till exempel. Förändring skapar utmaningar i samhället, men vi har överkommit utmaningar många gånger i historien, avslutade Martin Hultman.

---
Slutsatserna som presenteras i denna artikel kommer från forskningsprojektet Vallastadens Energidesign, finansierats av Människa Energisystem Samhälle (MESAM). MESAM är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Energimyndigheten för att bidra med ny kunskap kring lösningar för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen.
---

På ritbordet var Vallastadens passivhus en vinst för såväl klimatet som de boende. I praktiken har majoriteten av husen inte lägre energiförbrukning än andra hus i området och de boende är lämnade med att hitta egna lösningar för att skapa en god inomhusmiljö.

– Utformningen av byggnaderna har lett till att husen i verkligheten inte lever upp till förväntningarna. Idéerna bakom passivhus har bara genomförts delvis och det påverkar vardagen för de boende, säger Wiktoria Glad, docent vid Linköpings universitet och projektledare för forskningsprojektet Vallastadens Energidesign.

Vallastaden i Linköping har kallats för ett storskaligt labbprojekt, där energieffektivitet och fokus på social hållbarhet står i centrum. Med ambitionen att sätta Linköping på kartan växte Vallastaden fram på rekordtid – under fem år byggdes bostäder för över tusen personer av 40 olika byggherrar och ännu fler arkitekter. 2017 öppnade portarna för Sveriges nya skyltfönster för sociala och hållbara boendemiljöer och under ett tre veckor långt expo kom över 75 000 besökare för att uppleva Vallastaden.

Bara en byggnad når energiklass A

Stadsutvecklingsprojektet bygger på en idé om små fastighetsindelningar, där marken uppläts till olika byggherrar till ett fast pris. Vem som fick bygga på respektive fastighet avgjordes utifrån ett poängsystem där energieffektivitet var ett av 19 kriterier. Bland de byggplaner som fick klartecken fanns tretton passivhus och fyra plusenergihus som sammanlagt resulterade i 100 bostäder. Av dessa är det endast ett hus som i dag når upp till Boverkets energideklarations högsta nivå, klass A.
– Byggherrarna har inte lyckats hålla vad de lovade i planeringsprocessen och kommunen har inte haft mod att ställa tydliga krav på byggföretagen. Samtidigt saknar kommunen styrmedel för uppföljning och behöver fördjupad kunskap om passivhus och plusenergihus, säger Wiktoria Glad.

Att det saknas en etablerad svensk standard för passivhus och plusenergihus i Sverige är försvårande när kommunerna ska ställa krav på byggnadernas utformning.
– Alla vill att det ska bli energieffektiva bostäder i dag, men det finns olika idéer om vad det innebär. Oavsett vilken definition vi använder för passivhus och plusenergihus så handlar det i grunden om energieffektivisering. Den behöver mätas och följas upp, säger Wiktoria Glad.

Okunskap leder till ökad energianvändning

Forskningsprojektet Vallastadens Energidesign, som finansieras av Energimyndigheten, visar att de boende i Vallastaden är nöjda och gillar sitt bostadsområde. Men kännedomen om passivhusen är låg.
– De flesta boende jag mött i min forskning känner inte till att de bor i ett passivhus där deras levnadsvanor påverkar inomhusklimatet. Däremot har många boende upplevt att inomhusklimatet inte fungerar bra och hittar egna vägar för att försöka mildra effekterna, säger Wiktoria.

Allra störst har utmaningarna varit under sommaren. Bristen på solavskärmning i kombination med välisolerade hus har lett till höga inomhustemperaturer. De boende har själva utvecklat strategier för att sänka inomhustemperaturen, exempelvis genom att täcka för fönster eller att använda portabel luftkonditionering, vilket i stället ökar energianvändningen i byggnaden.

Stort ansvar faller på bostadsrättsföreningarna

I kvarteret Integralen bor Jeanette Sjögren som även är ordförande i bostadsrättsföreningen Integralen, ett av passivhusen som Wiktoria Glad och kollegorna i projektet Vallastadens Energidesign studerat.
– För mig är Vallastaden som att bo i en nytänkande Alice i underlandet-miljö. Inget hus är det andra likt och alla har olika funktioner. Hade det funnits prisvärda villor i området skulle jag gärna bo kvar även den dag vi blir fler i familjen, säger Jeanette Sjögren.

När hon flyttade in i Integralen hade hon inte kännedom om att det var ett passivhus. Det framgick inte av mäklarens information vid bostadsköpet utan var något hon fick reda på det genom forskningsprojektet hon deltar i.
– Jag tror att den tidigare styrelsen hade koll, men kunskapen har inte överförts till oss i den nuvarande styrelsen. Däremot visste jag att många lägenheter blev väldigt varma under sommaren, säger Jeanette Sjögren.
Bostadsrättsföreningens frågor kring uppvärmning, solavskärmning och energieffektivitet har förblivit obesvarade. Företaget som uppförde Integralen finns inte kvar och nu är bostadsrättsföreningen ensam i arbetet med att lösa utmaningar med husets inomhusklimat och kvarvarande byggfel.
– Trots att vi bor i ett passivhus har vi högre uppvärmningskostnader än många andra föreningar. Tanken med huset var god, men det är något som inte stämmer och det är svårt för oss som bostadsrättsförening att reda ut, säger Jeanette Sjögren.

I forskningsprojektet Vallastadens Energidesign har Jeanette Sjögren och flera grannar i Integralen fått dokumentera inomhusklimatet i en dagbok, delta på workshops och blivit intervjuade av forskarna. Tyvärr har engagemanget varit lägre än Jeanette Sjögren hoppats på.
– Många förstår inte att det är viktigt och faktiskt väldigt roligt. Jag har rekommenderat många grannar att delta, säger Jeanette Sjögren.

Möten kräver engagemang

Svårigheten att engagera de boende är en generell utmaning, visar forskningen i Vallastaden. En viktig insikt är att det inte räcker med en nytänkande detaljplan och att det den fysiska utformningen av miljön uppmuntrar till att människor möts, det krävs mer för att människor ska engagera sig. Att flytta till en nybyggd stadsdel innebär många måsten, som att bostadsrättsföreningens och samfällighetens styrelser ska bemannas och att de boende ska ta hand om den gemensamma gården. Att därutöver ha kraft att engagera sig i gemensamma energifrågor och det som utgör kittet mellan människor – det bostadssociala – kräver både tid och lust, konstaterar forskarna.
– Vår uppfattning är att det mänskliga perspektivet underskattats i planeringen av Vallastaden. De nya föreningarna skulle ha behövt mer stöd i början för att komma i gång, säger Wiktoria Glad.

Fyra lärdomar från forskningen om passivhusen i Vallastaden

1. Sverige behöver en standard för passivhus och plusenergihus som utgår från energieffektivitet.
2. Kommunerna behöver fördjupa sin kunskap om passivhus och plusenergihus för att kunna ställa krav på byggherrar.
3. Arkitekter och byggherrar behöver tänka in effektiv solavskärmning när de ritar och bygger passivhus och plusenergihus.
4. Samhällsplanerare och byggherrar underskattar det mänskliga perspektivet. För att ett passivhus eller plusenergihus ska fungera behöver de boende involveras och förstå hur inomhusklimatet påverkas av det egna beteendet.

Fakta: Om passivhus och plusenergihus

Passivhus är byggnader som byggs för att minimera värmeförluster genom klimatskalet, effektiv ventilation och genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär ett lufttätt skal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med hög isoleringsförmåga. Plusenergihus kan i grunden vara ett passivhus, men producerar mer energi än de använder.

Fakta: Om forskningsprojektet Vallastadens Energidesign

Forskningsprojektet undersöker hur energisystemen i Vallastadens passiv- och plusenergihus är designade samt hur design av energisystem kan uppmuntra människor att arbeta för att nå gemensamma mål kring energieffektivisering.
Projektets forskare besökte och intervjuade boende i Vallastaden. De boende har även fått skriva dagböcker om vardagsaktiviteter och värmekomfort. Projektet drivs vid Linköpings universitet, med finansiering från forskningsprogrammet MESAM vid Energimyndigheten. I forskningsprojektet deltar även: Föreningen Fastighetsägarna, Linköpings kommun, Stångåstaden och Tekniska verken. Forskningsprojektet har publicerat två vetenskapliga artiklar, du kan läsa dem i sin helhet här (länk).

Om MESAM

MESAM står för Människa Energisystem Samhälle och är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Energimyndigheten. Forskningen inom MESAM ska bidra med nya insikter och kunskap kring lösningar för att uppnå de energi- och klimatpolitiska målen.

Välkommen till en heldagskonferens med ledande samhällsforskare och politiker som möts för att diskutera hur den komplexa och nödvändiga samhällsomställningen kan bli verklighet. Konferensen är en del av forskningsprogrammet MESAM, Människa Energisystem Samhälle, som drivs av Energimyndigheten.

Konferensen "Människa och klimat 2023: När energilandskapet ritas om" handlar om att möta dagens utmaningar med en mångfald av forskningsbaserad kunskap, utifrån ett tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv på energisystemen. Syftet är att sprida kunskap och öka förståelsen hos beslutsfattare i samhället, om vad som driver förändring. Med rätt kunskap kan vi hantera komplexa utmaningar för att öka takten i omställningen till hållbara energisystem.

Programmet i sin helhet hittar du på konferenssidan. 

Anmälan sker på Energimyndighetens hemsida. 

Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad.

Inom ramen för forskningsprojektet Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen studeras svenskarnas inställning till vindkraft varje år i den nationella SOM-undersökningen. Årets undersökning visar att vindkraft är en populär energikälla bland svenskarna, men kraftslaget tappar markant i opinionsstöd.

Mer om undersökningen går att läsa här.

Välkommen till mesam.se!

Idén med webbplatsen är att föra samman forskare och andra samhällsaktörer, göra forskningen synlig och tillgänglig för flera samtutgöra en brygga mellan forskning och praktik. Här hittar du projektpresentationer som presenterar kunskap och nya perspektiv på energi- och klimatfrågornas samspel med samhället och oss människor.