• Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar
Meny
  • Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar

Innovativa affärsmodeller för en storskalig spridning av solenergiteknik

  • Affärsmodeller
  • Ekonomi
  • Energisystem
  • Innovation
  • Marknad
  • Näringsliv
  • Styrmedel

Dela den här sidan

Projektledare

Ingrid Johansson Mignon

Projekttid

Januari, 2020 - December, 2023

Jan, 2020 - Dec, 2023

Projektbudget

5 996 000 kr

Lärosäte

Chalmers Tekniska Högskola

Nya typer av affärsmodeller kan vara nyckel till en omställning av energisystemet. Men hur kan innovativa affärsmodeller bidra till en storskalig spridning av solceller?

Omställningen till ett hållbart energisystem kräver att förnybar elproduktionsteknik sprider sig storskaligt. Studier har visat att nya typer av affärsmodeller, som t.ex. tredjepartsägande, kan bidra till investeringar i solenergiteknik. I dagsläget används dock dessa modeller i liten utsträckning i Sverige. Enligt tidigare litteratur kan detta bero på att kontextspecifika förutsättningar försvårar deras användning.

Målet med detta projekt är att förstå hur innovativa affärsmodeller kan bidra till en storskalig spridning av solenergiteknik. Genom kvalitativa metoder syftar projektet till att identifiera modeller som används utomlands, de kontextspecifika anledningar som förklarar deras spridning, samt de förutsättningar som skulle behövas för en bredare användning av modellerna i Sverige. Därmed bidrar projektet med ett vetenskapligt underlag för utformning och anpassning av affärsmodeller och energipolitiska styrmedel för teknikspridning och förnybar elproduktion.

Nyheter i projektet

20 Maj 2022
Ny artikel kategoriserar affärsmodeller inom sol i Sverige +

Amanda Bankel och Ingrid Mignon har publicerat en ny artikel i Energy Policy:

Bankel, A. and Mignon, I., 2022. Solar business models from a firm perspective–an empirical study of the Swedish market. Energy Policy, 166, p.113013. https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113013

En ny studie från Chalmers visar att det finns en brist på olika typer av lösningar för solenergi i Sverige. Detta kan i sin tur begränsa möjligheten för Sverige att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Resultatet kan förklaras av att svenska regelverk och bidrag har gynnat småskalig produktion och ägande av solcellsanläggningar, framför storskalig produktion och att köpa solel som tjänst.

I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Med höga elpriser och en brännande klimatfråga finns inga tecken på ett minskat intresse. Solen lyser på de som har möjlighet att köpa solcellsanläggningar till sina bostäder, men för de som inte vill eller kan investera i en anläggning är alternativen begränsade.

– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, doktorand på avdelningen Innovation and R&D Management vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola.

Den nya studien av Amanda Bankel och docent Ingrid Mignon som publicerats i vetenskapliga tidskriften visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom sol. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden.

– Det betyder inte att vi saknar energigemenskaper i Sverige, bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.

Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att de fått stort genomslag i andra länder så som USA.

– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till de som inte har möjlighet att investera i en egen anläggning.

– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, avslutar Amanda Bankel.

 

Om energigemenskaper

Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.

Om leasing

Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning på ens tak som ägs av företaget man leasar av. Istället för att betala en klumpsumma så betalar man månadsvis och företaget som äger anläggningen ansvarar för dess drift och underhåll.

 

21 December 2021
Projektets första artikel! +

Ingrid Mignon, Johan Lindahl och kollegor har publicerat en ny artikel som i detalj beskriver de ekonomiska förutsättningarna för solcellsparker under 2019 och 2020 i Sverige.

Lindahl, J., Lingfors, D., Elmqvist, Å. and Mignon, I., 2022. Economic analysis of the early market of centralized photovoltaic parks in Sweden. Renewable energy, 185, pp.1192-1208. https://doi.org/10.1016/j.renene.2021.12.081

I artikeln kan ni finna detaljerad information om de underliggande kostnaderna för sex solcellsparker som togs i drift 2019 och 2020 i Sverige. Vi drog slutsatsen att den osubventionerade (alltså exklusive solcellsstödet) produktionskostnaden av el från dessa varierar mellan 27,37 till 49,39 €/MWh, med ett genomsnitt på 40,79 €/MWh. Jämförs detta med marknadsvärdet för solel på spotmarknaden så blev resultat att fyra av de sex studerade parkerna skulle vara lönsamma med endast spotpriset som intäkt vid de prisnivåer som var aktuella under 2019 och 2020.

De produktionskostnader vi fick fram är betydligt lägre än vad som antagits för solcellsparker i flera senare svenska elsystemsscenariostudier. I dessa studier prognostiseras den centraliserade solelen vara en försumbar del av den svenska elmixen 2040. Huvudorsaken till diskrepansen mellan den förväntade marknadsutvecklingen från bl.a. Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Svenskt Näringsliv och den faktiska nuvarande ökande utbyggnaden av solcellsparker identifieras i studien vara de antagna kalkylränta i systemscenariostudierna jämfört med de faktiska upplevda kostnaderna för kapital hos marknadsaktörerna.

I alla studier har man antagit en och samma reella kalkylränta för alla kraftslag, och denna har lagts på mellan 5–7 %. Med en reell kostnad för kapital på 5 % respektive 7 %, istället för de 1,4 % som härleddes i denna studie, skulle produktionskostnaden för de studerade solcellsparkerna öka från genomsnittet på 40,79 €/MWh till 57,85 €/MWh respektive 68,99 €/MWh. Vid 57,85–68,99 €/MWh blir inte den centraliserade solelen lönsam vid simuleringar, och därav den prognostiserade låga andelen.

För framtiden bör myndigheternas scenarie-studier, om de vill fånga upp utvecklingen, i större utsträckning ta hänsyn till det ökade ägandet av förnybara energikällor av privata och institutionella investerares, och de lägre kostnader för kapital som dessa ägare applicerar vid sina investeringar.

P.S. En del intressant data går att hitta i Appendix till huvudartikeln. Som t.ex. i Appendix A där en lista över alla driftsatta solcellsparker fram t.o.m. 2020 på över 0.5 MW där bl.a. vilken typ av mark de byggts på, vilken affärsmodell som använts och vilken AC/DC ratio mellan moduler och växelriktare som applicerats. I Appendix D går det också att hitta simulerad solelproduktion historiskt, som således inkluderar den självkonsumerade andelen som SVK inte mäter.

26 Mars 2023
+

Kontaktpersoner

Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.

Ingrid Johansson Mignon porträt

Ingrid Johansson Mignon

Docent

Skicka epost
amanda_bankel_170x220

Amanda Bankel

Doktorand

Skicka epost
lisa_melander_170x220

Lisa Melander

Docent

Skicka epost

Projektet finansieras av Energimyndigheten. Projektets deltagare står själva för sidans innehåll och projektens resultat.

  • Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar
Meny
  • Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar
  • Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar
Meny
  • Projekt
  • Om MESAM
  • Nyheter
  • Utlysningar
Copyright © 2021 MESAM

Dela

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn