Industriell symbios i energikrisens spår

Projektgruppen har besökt Biogas Gotland för att lära sig mer om och identifiera  lämpliga former för samarbete mellan biogasintressenter som kan ingå i systemet för industriell symbios i biogassammanhang. 

BroGas biogasanläggning producerar ca 30 GWh biogas per år och är navet i biogasproduktionen på Gotland. Här diskuterades initiativtagare, samverkan, processer, möjliggörare och framtida utmaningar.

Vidare betonades vikten av struktur och långsiktiga kontrakt för både producenter och kunder. De särskilda förhållande som råder på en ö lyftes som en viktig aspekt i de sociala interaktionerna och samarbetsformerna inom symbiosen.

Nästa stopp var Biogas Gotlands uppgraderingsanläggning och tankstation. Här lyftes frågor om både de offentligt upphandlade transporterna men även logistikföretagens roll i att främja ön biogasproduktion. Långsiktiga avtal och en infrastruktur som kombinerar flera olika förnybara drivmedel sågs som vägen framåt för biogasen som fordonsbränsle.

Slakteriet Protos och renhållningsbolaget RagnSells är viktiga aktörer i den industriella symbiosen då de tillhandahåller substrat för produktionen. Dessutom använder Protos biogas i anläggningen och har tack vare sin omställning ersatt ca 400 000 liter olja med biogas som levereras i en ca 7 kilometer lång ledning från Brogas direkt till anläggningen. Även här betonades vikten av goda relationer och kontinuerliga avstämningar kring avtal och kontrakt.

Nästa steg blir nu att sammanfatta all datainsamling och kartlägga symbiosen utefter identifierade hinder och drivkrafter samt viktiga roller och interaktioner inom systemet för industriell symbios på Gotland. När vi lämnade Gotland tog vi särskilt med oss att långsiktig avsättning för både substrat och gas samt att upprätthållandet av goda relationer kan vara mer avgörande för symbiosen än vad prismarginaler är. Här ses symbiosen som ett sätt att minska företagsmässiga risker och blir därmed en konkurrenskraft i sig.

Delar av projektgruppen reste till Härnösand och besökte HEMAB för att lära sig mer om kommunala utvecklingsprojekt som främjar hållbar hantering av matavfall genom biogasproduktion.

En rundvisning på anläggningen och diskussioner med nyckelpersoner gav insikter kring fördelarna för det kommunalt ägda bolaget med att skapa cirkulära flöden kring kommunens matavfall.

Utmaningarna som beskrevs var att hitta långsiktig avsättning för gasen, särskilt som bussarna i Sundsvall som tidigare använt gasen nu börjat köras på HVO. En annan utmaning som diskuterades var kommunikationen mellan olika delar av anläggningen och externa aktörer i eller kring värdekedjan.

Projektgruppsmedlemmarna fick med sig flera lärdomar från besöket. Dessa bestod bland annat i att långiktigheten i upphandlingar, avtal och kontrakt är viktiga komponenter för utveckling av symbiossamarbeten då de skapar trygghet genom minskade risker. Behovet av att samla kompetens kring biogasproduktion som diskuterades både gällande drift, substrat och avsättning satte ytterligare fokus på behovet av en plattform för kunskapsutbyte.

Projektgruppen på plats på Alviksgården i Luleå för att ta del av ett koncept där rötrest från biogasanläggningen pelleteras och på så sätt blir till en lätthanterlig produkt som kan transporteras längre sträckor och användas i jordbruksmaskiner för konstgödning.

Genom pelletering av rötresten har Alviksgråden kunnat nå kunder över hela Sverige, framförallt ekoodlare. Vi fick följa processen från rötrest till färdigt pellets i ett platsbyggt system designat utefter Alviksgårdens vision och mål om att göra biogasprocessens rötrest till en efterfrågad resurs.

Besöket gav också många nya insikter om den innovationskraft som finns inom branschen och vikten av starka entreprenörer som vågar testa nya vägar.

Vidare fick vi en demonstration av de digitala lösningar som vuxit fram under designen och uppbyggnaden av anläggningen och diskuterade både med Alviksgården och deras kunder hur dessa system skulle kunna utvecklas för att underlätta överblick av tillgång inför inköp av biogödsel.

De första preliminära resultaten från projektet presenterades i juni 2024 på konferensen “5th Symposium on Circular Economy and Sustainabilty” på Kreta, Grekland.

Konferensen samlade internationell kunskap om cirkularitet och industriella symbioser. Vi delade med oss av lärdomar från de studiebesök som hittills genomförts där vi bland annat utrönt digital mognad och behov av marknadsplatser för att främja industriell symbios mellan olika parter i biogasens värdekedja.

Presentationen som väckte stort intresse och åhörarnas frågor och input gav inspiration till hur vi kan arbeta vidare för att ta fram underlag för en digital plattform som samlar olika biogasintressenter. Den internationella miljön möjliggjorde kontaktytor med forskare inom fältet och vi fick positiv feedback på våra resultat kring digitaliseringens betydelse för samverkan för att främja effektiv resursanvändning och bidra till utveckling av biogasbranschens värdekedja.

Abstract till konferensbidraget:

Improving sustainability performance and adapting to circular economy principles in operational business strategies are becoming increasingly prioritized. In this pursuit, the concept of industrial symbiosis (IS) has become increasingly relevant. IS represents a collaborative approach where the interplay of material, residual waste, energy, and infrastructure exchanges aims to yield not only economic and environmental advantages for the participating companies but also substantial societal benefits by using resources more efficiently. Biogas production is such an example, it can reduce greenhouse gas emissions since it can produce heat and electricity, replace renewable fuel for vehicles, or be used as input material for industrial use. The digestate from biogas production can also be used as an effective agricultural fertilizer to replace chemical fertilizers which are produced using fossil energy.

Digital tools and platforms in IS can be used to different extent depending on businesses levels of digital maturity (the extent to which businesses adapt to ongoing digital change and integrate digitalization). Digital tools and platforms hold a central role for developing various advantages in biogas-based IS, but since the digital maturity for IS focusing on biogas production is uncertain, the current efficiency obtained by tools and platforms is unknown. Therefore, through semi-structured interviews and study visits, this study assesses stakeholder collaboration and use of digital tools at five IS sites with biogas production in Sweden. It explores (i) current digital maturity and collaboration characteristics amongst established biogas-based IS, and (ii) needs amongst stakeholders for development of digital tools and platforms to promote digital maturity, monitoring, collaboration, and knowledge exchange in current and future IS structures.

Preliminary results of the on-going study show that the use of digital tools varies depending on the character and size of resource flows that are included in the collaboration, and due to the internal digital maturity of the involved companies. In general, the use of digital tools for stakeholder interaction is on low or medium level, in which manual handling is required and little is automated. This complies with the sites being relatively small, and the number of stakeholders involved are relatively few. Moreover, the preliminary results show that the interest of future development of digital tools is found to be related to business development and expanded market opportunities through diversified raw material use, increased production, and new distribution channels. In addition, a demand of digital platforms for exchange of experience and competence supply has been identified.

Projektgruppen tog sig till västkusten för att besöka vad som kanske är Sveriges mest kända symbiossamarbete – Sotenäs symbioscentrum

Symbiosen kretsar kring verksamheten Renahav som knyter samman flera sjömatsindustrier, algföretag, planerad fiskodling runt egen biogasproduktion som får substrat från industrierna och leverar gas och hetvatten tillbaka. Rötresten blir till biogödsel på den ekologiska Klevs gård.

Renahav har tydliga processflöden som uppdateras i realtid och som visar allt från hur mycket biogas som produceas till hur den används.

Claes Lundberg, en av de fyra eldsjälarna och tillika entreprenörerna bakom Renahav berättar om verksamheten.

Rötresten blir näringsrikt biogödsel på den ekologiska Klevs gård som drivs av Johan Christensson. Klevs gård drivs mycket proaktivt med stort intresse för företagsutveckling, symbiossamverkan och utökad biogasproduktion.

På gården säljs den av Renahav egenproducerade växtnäringen “Mäster Bengts”. Hit kan man komma med egen dunk och tanka precis så mycket man behöver och betala med swish.

Studiebesöket innebar också ett möte med Stina Gottlieb på Sotenäs kommun, en av fem symbiosutvecklare som finns inom ramen för kommunens projektverksamhet och som faciliterar symbios och Sotenäs symbioscentrum. Samverkan mellan kommunen, Renahav och industrierna har varit helt avgörande för att bilda och utveckla symbiosen i Sotenäs.

Studiebesöket avslutades med reflektioner över alla lärdomar i den härliga miljön runt Kungshamn.

Januari 2025

Denna gång höll vi ett av våra regelbundna projektmöten personligen, på plats på Högskolan i Halmstad.

Vi samlades och diskuterade hittills erhållna erfarenheter av hinder och drivkrafter hos de biogasbaserade industriella symbioserna. I diskussionerna tog vi stöd av ett analytiskt koncept inspirerat av Harfeldt-Berg (2024) eftersom det fångar två centrala dimensioner för etablering och utveckling av industriell symbios som kan användas i en biogaskontext: påverkan och tid.

Givetvis passade vi på att äta gemensam lunch!

I juni 2025 åkte delar av projektgruppen till Alexandropolis i Grekland för att presentera projektets delresultat på konferensen 6th symposium on Circular Economy and Sustainability.

Vi presenterade vårt abstract om drivkrafter och hinder för implementering av biogasbaserade industriella symbioser.

Presentationen fokuserade på de drivkrafter och hinder som framstår extra relevanta eller just uppstår när det är biogasproduktion som är central i symbiosen.

Utdrag ur vårt abstract:

Drivers and barriers for adopting and implementing biogas-based industrial symbiosis in Sweden

In the transition towards a circular economy and more sustainable business practices, industrial symbiosis (IS) has emerged as a promising strategy to enhance resource efficiency, reduce waste, and generate economic and environmental benefits. IS fosters collaboration between companies through the exchange of materials, residual waste, energy, and infrastructure, contributing to cost savings, emission reductions, and industrial innovation. Despite its well-documented advantages, IS adoption remains fragmented and inconsistent across industries and regions, raising critical questions about the drivers and barriers that influence its implementation. Commonly, companies engage in IS to reduce raw material and waste disposal costs, enhance revenue streams through by-product exchanges, and improve overall resource and energy efficiency. However, while these drivers create motivation for IS adoption, they do not guarantee implementation, as companies still face significant regulatory, technological, and economic constraints. The mere existence of incentives does not necessarily translate into widespread adoption, particularly when firms lack institutional support, infrastructure, or financial feasibility. Thus, there remains a critical gap in understanding how these factors interact, particularly in real-world settings where firms must navigate complex regulatory, economic, and organizational landscapes. Energy-based IS, particularly bioenergy production, exemplifies the complexities of IS adoption. While cost savings, waste-to-energy conversions, and regulatory incentives drive bioenergy symbiosis, its implementation is challenged by fragmented supply chains, competition with fossil fuels, and regulatory uncertainty. The feasibility of long-term energy-based IS networks remains unclear, particularly given fluctuations in energy prices, infrastructure costs, and policy support. Although financial and technological enablers can reduce economic risks, research on long-term sustainability, policy alignment, and market integration in energy-based IS remains scarce. Addressing these gaps is crucial for ensuring scalable, economically viable IS networks. Thus, this study seeks to examine the interplay between drivers and barriers and their effect on adoption and implementation of biogas-based IS, where additional challenges such as competition with fossil fuels and fragmented supply chains add further complexity. The following research question is addressed in this study: What are the key drivers and barriers influencing the adoption and implementation of industrial symbiosis in the biogas sector?

This study employs an embedded case study design, focusing on five industrial symbioses to analyze the drivers and barriers influencing their development. The overarching case unit is industrial symbiosis in the biogas sector, while the embedded units represent five individual biogas-related symbioses situated in different parts of Sweden, spanning from the southern to northern regions, as well as both the west and east coasts. This geographical variation allows for a comparative understanding of how regional conditions influence IS implementation. Data was collected through site visits and semi-structured interviews with key actors in each symbiosis, offering in-depth insights into operational processes, governance structures, and inter-organizational dynamics. A thematic analysis was conducted to identify patterns in IS drivers and barriers using an iterative coding process involving the entire research team. To enhance depth and validity, the analysis was carried out in multiple steps, aligning with impact assessment frameworks used in previous research. The identified drivers and barriers were categorized into three sustainability dimensions (economic, social, and environmental).

The preliminary results show that economic aspects dominate with 19 identified drivers and barriers, followed by social (11) and environmental (9). While economic incentives drive industrial biogas symbioses, social factors, especially collaboration and networking, are crucial enablers. The higher number of social barriers, compared to environmental ones, underscores that trust, cooperative competence, and stable relationships are not peripheral but essential. In essence, economic drivers may spark symbioses, but their success depends on strong social collaboration. Thus, effective implementation of IS in the biogas context hinges on orchestration, which involves the strategic coordination of economic, social, and environmental factors to balance short-term efficiency with long-term sustainability. A critical challenge in adoption of these IS is managing multi-stakeholder coordination to ensure resource efficiency, governance clarity, and sustained commitment. Successful IS must integrate economic viability, social collaboration frameworks, and environmental compliance, as these elements collectively shape the stability and scalability of IS initiatives. Strengthening financial feasibility, institutional partnerships, and regulatory transparency is essential for evolving biogas IS into a scalable and sustainable model that supports circular economy transitions. This research contributes to a more comprehensive understanding of IS adoption, offering insights for business managers, policymakers, and sustainability practitioners seeking to advance IS as a scalable strategy for circular economy transitions.

September 2025

Projektgruppen slöt upp i IVLs lokaler i Göteborg och arbetade på med den samlade bilden av all data som samlats in inom projektet.

De övegripande komponenterna i samverkansmodellen började ta form och vi diskuterade hur de olika organisationernas institutionella logiker gör att utvecklingen måste anpassas för varje symbios då den drivs av varierande hinder och drivkrafter.

Äntligen dags för studiebesök på Vessige Biogas!

Vessige Biogas är en ekonomisk förening bestående av en grupp alntbrukare och eldsjälar som tidigt insåg styrkan i samarbete och symbiosutveckling. Genom deras nära samverkan med Kvargården produceras biogas som uppgraderas till fordonsgas på egen anläggning som säljs via egen mack. Närheten till stamgasnätet möjliggör också försäljning av gasen direkt ut på nätet.

Henrik Andersson, projektledare för Vessige Biogas Ek För, tillika projektdeltagare, visar hur tankning av en biogasbil går till.

Sedan fick vi en visning av uppgraderingsanläggningen och vi diskuterade samverkan, dimensionering, underhåll, utvecklingspotential och att ligga steget före.

På Kvarngården bedriver Lars Paulson bland annat mjölkproduktion och biogasproduktion.

Här finns också den egna tankstationen som driver gårdens biogasdrivna traktorer och lastbilar.

Vi studerade biogasproduktionen både från kontrollrummet… (En viktig aspekt i vår utredning av symbiosernas digitaliseringsmognad).

…och från ovan!

Slutligen fick vi också se anläggningen som maler ner rötresten från biogasanläggningen till strö för gårdens djur, på så sätt kan resurserna användas flera gånger i ett cirkulärt flöde där ströet kan genomgå rötprocessen flera gånger.

Och vi passade givetvis på att hälsa på kalvarna på vägen ut!

Den 23 februari 2026 hade vi projektets sista referensgruppsmöte. 

Vi redovisade de sammanvägda projektresultaten och diskuterade spridning av dessa. Bland annat diskuterades biogasspecifika aktörsroller.

Projektet har mynnat ut i en samverkansmodell som visar hur olika aktörer samverkar inom symbiosen och hur dessa samverkar med externa aktörer. Modellen baseras på våra fallstudier och ska ses som en bruttolista av ingående aktörer som kan delta i en biogasbaserad industriell symbios och vad de bidrar med.

Håll utkik efter vår slutrapport som publiceras här inom kort! 

Delar av projektgruppen har beviljats medel för att fortsätta studera stymbiosutveckling och grön omställning! 

I projektet Symbios i Halland kommer forskarna på Högskolan i Halmstad att studera hur det företagsfrämjande stödsystemet kan utvecklas för att ytterligare främja industriell symbios och förnybar energiframställning och användning. Projektet finansieras av Region Halland och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Läs mer om projektet här: Symbios i Halland

Vi har dessutom sökt pengar, bl.a. hos Energimyndigheten, för att få fortsätta studera den digitala mognadens betydelse för utveckling av industriella symbioser där biogasen utgör kärnan. Vi ser stor potential i att utveckla smarta förnybara energisystem som främjar självförsörjning, beredskap och den gröna omställningen.

Vidare har vi beviljats medel för projektet Accel AgroBiogas från Interreg ÖKS för att i Living Labs accelerera biogasproduktionen genom att studera förutsättningar för nya substrat, optimera användningen av biomassa och utreda logistikkedjor.

Läs mer här: Accel AgroBiogas

Dessutom har vi sökt pengar för att vidare studera optimering av halm som substrat för biogasproduktion.

Håll tummarna för och håll utkik efter nya resultat från oss framöver! 

/Projektgruppen