Vilka är utmaningarna med regional implementering av fossilfria transporter? Vi har ställt fem frågor till Lena Nerhagen, lektor vid Högskolan i Dalarna, som inom ramen för MESAM drivit forskningsprojektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Sverige håller fast vid ett decentraliserat förvaltningssystem som inte är anpassat till EU, med följden att vi överimplementerar EU-direktiv på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt rimligt. Finland lyfts ofta fram som en förebild när det gäller implementering av EU-direktiv och har i stället successivt anpassat sitt förvaltningssystem för att undvika målkonflikter och överimplementering.
Vilka är de stora utmaningarna med regional implementering för fossilfria transporter?
– Mycket av arbetet som bedrivs i Sverige grundar sig i EU-direktiv på miljöområdet, men vi har också infört ett eget miljömålssystem utifrån en ambition om att vara föregångsland. Den dubbla styrningen i kombination med att ansvaret för implementering delegeras till kommuner, regioner och länsstyrelser leder till att vi ofta överimplementerar, trots att de samhällsekonomiska vinsterna är små. Ett konkret exempel är målet om att kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas, vilket är samhällsekonomiskt orimligt i ett glesbefolkat län som Dalarna.
– En annan utmaning är att ansvaret hamnar på kommuner och länsstyrelser i frågor som de inte har rådighet över. Koldioxidfrågan och luftföroreningar borde exempelvis inte hanteras lokalt. Här har Sverige gått vilse när ansvaret fördelades till kommunerna.
Vad har överraskat dig mest?
– Det finns så lite forskning om hur den offentliga sektorn fungerar ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag blir överraskad av hur höga gärdsgårdarna mellan akademiska inriktningar inom samhällsvetenskapen är och upplever ett ointresse från statsvetare, jurister och nationalekonomer att mötas. Det leder till bristande kunskap om frågor som rör styrning och ansvarsfördelning
Vem kan använda resultatet av studien och till vad?
– Alla politiker som arbetar med EU-frågor har nytta av att förstå hur strukturerna i vårt förvaltningssystem påverkar hur vi hanterar EU-direktiv. Vi har blivit inbjudna att dela våra resultat i riksdagen och jag vill tro att studien även bidrar till en bredare diskussion om överimplementering i Sverige.
– Även näringslivet har visat intresse och bland annat Balanskommissionen har plockat upp delar av forskningen.
Vad vill du studera vidare?
– Sverige behöver mer forskning inom det som internationellt kallas Regulatory Governance, ett flervetenskapligt forskningsområde om hur länder kan arbeta med lagstiftning. Rent konkret skulle jag gärna studera hur myndigheterna har implementerat proportionalitetsprincipen och hur de genomför konsekvensutredningar.
Läs mer om projektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.
