Ekonomiska styrmedel har i decennier spelat en central roll i Sveriges klimat- och energipolitik. En orsak är deras potentiellt höga kostnadseffektivitet. Det är dock ofta lättare sagt än gjort att införa styrmedel på det sätt som, från en teoretisk utgångspunkt, verkar att föredra.
I detta projekt studeras och problematiseras de praktiska och politiska förutsättningarna för effektiva ekonomiska styrmedel och hur utformningen av dessa påverkas av målkonflikter och motstridiga intressen.
Mer information om projektet
Ekonomiska styrmedel i klimat- och energipolitiken
Ekonomiska styrmedel har en central roll i Sveriges klimat- och energipolitik. Det har nu gått ungefär 30 år sedan koldioxidskatten infördes i Sverige och drivmedelsbeskattningen fyller snart hundra år medan skatt på andra energibärare infördes på 1950-talet. Elcertifikat, handelsbara utsläppsrätter och olika former av investeringsstöd är andra ekonomiska styrmedel som har använts för att uppnå energi- och miljöpolitiska mål i Sverige.
Att sätta pris på miljön med olika former av skatter, avgifter och krav på utsläppsrätter ses i allmänhet som effektiva styrmedel genom att de ger ekonomiska signaler för företag och hushåll att agera i enlighet med uppsatta mål. Utgångspunkten är en syn att det är fördelaktigt att delegera besluten om vilka åtgärder som ska genomföras till hushåll och företag som förväntas ha bäst kunskap om vilka åtgärder som stås till buds.
Trots den potentiella effektiviteten kan införandet av ekonomiska styrmedel stöta på motstånd från olika intressenter och innebära målkonflikter med till exempel att skydda industrins konkurrenskraft eller att undvika oönskade fördelningseffekter. I praktiken innehåller systemen därför ofta regler om undantag och skattebefrielse för olika användningsområden, eller så sätts nivåerna på prissättningen på en alltför låg nivå för att målen ska nås. Ett visst styrmedel ser inte likadant ut i olika sammanhang utan kan ha olika designegenskaper som påverkar såväl effekt som kostnadseffektivitet. Hur systemen ser ur påverkas bland annat av policyinriktning och ambition, olika aktörers inflytande och den geografiska och historiska kontexten.
Publikationer
Khan J., Johansson B. 2025. Chapter Four – Policy mix for decarbonization of the transport sector. In Advances for Transport Policies and Planning, 16, 113-144. https://doi.org/10.1016/bs.atpp.2025.07.004
Johansson B., Khan J. 2024. Att införa styrmedel. Utmaningar och möjligheter för klimatpolitiken. Rapport 137, Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Länk till rapport.
Johansson B., Khan J. 2023. Environmental Ambitions Meet Industry Protection: The Swedish Approach to Energy Taxation. IMES/EEES Report 131. Lund University. Link to report.
Khan, J. and Johansson B. 2022. Adoption, implementation and design of carbon pricing policy instruments, Energy Strategy Reviews 40: 100801.https://doi.org/10.1016/j.esr.2022.100801
Johansson B. 2021. Energy Governance in Sweden. In: Knodt M., Kemmerzell J. (eds) Handbook of Energy Governance in Europe. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-73526-9_30-1
Johansson B. 2021. Energibeskattningens utveckling i Sverige. En översiktlig historisk beskrivning. IMES rapport 120, Miljö- och energisystem, Lunds universitet, Lund. Länk till rapport.
Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
