Människa och klimat 2022 – När energiomställningen börjar svida
Konferensen ”Människa och klimat 2022 – När energiomställningen börjar svida” genomfördes den 20 maj 2022. På konferensen möttes forskare och beslutsfattare för att dela erfarenheter kring energi- och klimatomställningen. På denna sida kan du läsa en summering av dagen.
Inledning
Det övergripande temat för ”Människa och klimat 2022” var hur vi gemensamt kan öka tempot i samhällets omställning, samtidigt som människors liv påverkas av besluten i allt högre grad.
Dagen inleddes med ett samtal med Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten, om myndighetens roll för att få med sig fler i energiomställningen.
Nästa punkt handlade om Klimatpolitiska rådets rapport, som slog fast att stora svängningar i energipriser ger påfrestningar på företag och enskilda, vilket riskerar att försvaga stödet för klimatomställningen. Annika Nordlund, lektor och docent vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, berättade om hur påfrestningarna kan se ut.
De politiska svallvågorna i energidebatten har rullat i varierad intensitet under de senaste decennierna. Oljekrisen, kärnkraftsomröstningen och energiöverenskommelser har påverkat och påverkats av opinionen. Sören Holmberg, senior professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, berättade hur opinionsläget sett ut när det gäller energifrågorna.
Kommunernas utmaningar
En panel tog vid, med kommunalråd från tre kommuner: Carina Johansson (C) kommunstyrelsens ordförande i Gislaved, Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Boden och Muharrem Demirok (C), kommunalråd i Linköping. Samtalet kretsade kring kommunernas ansvar och utmaningar när det gäller att få med sig en bred allmänhet på klimatomställningen.
Forskningsresultat
Kunskapen om att växthusgaser påverkar klimatet är gammal och forskning har länge pekat på att vi människor påverkar klimatet. Ändå sker inte de utsläppsminskningarna som krävs. Om detta resonerade Martin Hultman, docent i vetenskapsteknik och miljöstudier vid Chalmers. Martin Hultman är även projektledare för MESAM-projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”.
Därefter lyftes samtalet till global nivå. Naghmeh Nasiritousi, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, talade om hur länder och regioner planerar och agerar för att skapa drivkrafter för omställningen. Läs mer om Naghmeh Nasiritousis projekt ”Vägen till koldioxidneutralitet: Från banbrytande koalition till en effektiv klimatklubb?”
Parallella sessioner
Efter lunch fick konferensdeltagarna välja mellan tre sessioner där forskare delade med sig av nya insikter, utifrån forskningsprojekt som finansieras inom ramen för MESAM.
Den första sessionen hade rubriken ”Rättvis energiomställning”. Deltagande projekt var
- ”Deltagande scenariebedömning som stöd för rättvis energiomställning” med Anders Melin.
- ”Skada skedd. Urfolkssamhällens erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion” med Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil.
- ”Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken” med Lina Eriksson.
Den andra sessionen hade rubriken ”Hållbara städer och transporter”. Deltagande projekt var
- ”Minskad biltrafik i Göteborg: en förutsättning för klimatomställning, men hur?” med Sofie Hellberg.
- ”Planering för en hållbar energiomställning. Urbana och regionala planeringens roll för att främja energiinnovationer.” med Kristina Trygg
- ”Scenarioanalys av framtidens transporter – Konsekvenser för människor och energisystem.” med Linda Wårell.
Den tredje sessionen hade rubriken ”Industri och näringsliv”. Deltagande projekt var
- ”Controllern – en outforskad aktör i omställningen mot hållbara energisystem.” med Andrea Fried.
- ”Mot nollutsläpp inom processindustrin: en fallstudie av nyckelteknologier och samarbetsprojekt.” med Anna Brattström.
- ”Koldioxidavskiljning och -lagring i Sverige: Historiska lärdomar, samtida uppfattningar och styrinstrument.” med Anders Hansson.
Gemensam avslutning
Ett panelsamtal utifrån de parallella sessionerna tog vid. Kajsa Ellegård, professor emerita, Linköpings Universitet, Anita Aspegren, vd IQ Samhällsbyggnad och Erik Thornström, ansvarig resurseffektivitet och energianvändning, Energiföretagen, hade lyssnat på varsin fördjupningssession och resonerade tillsammans kring nya insikter och hur forskningen kan bidra till ett ökat engagemang för klimatomställningen.