Framtidens energisystem formas av de beslut som fattas idag. Ett nyligen avslutat forskningsprojekt inom MESAM visar att modellresultat kan fungera som ett värdefullt stöd för kommunala beslutsfattare redan i ett tidigt skede. Anna Krook-Riekkola, professor i Energiteknik vid Luleå tekniska universitet, framhåller att modeller och modellbaserad scenarioanalys synliggör vilka effekter beslut och prioriteringar kan få för energi- och klimatomställningen. Det lyfts också i denna korta informationsfilm från projektet.
– Kommunerna behöver väga samman och hantera flera olika samhällsmål. Energibeslut påverkar hela samhället – teknik, ekonomi, miljö och människor – och bör därför inte hanteras isolerat, säger Anna.
Anna och hennes forskarkollegor har undersökt hur modeller och energisystemanalys kan stödja kommunala tjänstepersoner i de svåra avvägningarna. Det viktigaste, enligt Anna, är dels att arbeta över tid för att etablera relationer, förtroende och ömsesidig kunskapsutbyte, dels att använda modellen som ett verktyg för att skapa förståelse för både energisystemet och framtida utvecklingsvägar. Modeller och energiframtider är abstrakta. Forskarna kom fram till att det fungerade bättre att direkt diskutera modellresultat istället för kommunspecifika indata. Genom resultaten ökar förståelsen av vad som behöver beaktas och vad som påverkar framtida energisystem. Modellen fungerar som ett digitalt laboratorium som illustrerar samband. För detta behöver den inte alltid vara komplex eller helt fullständig, utan kan förfinas allt eftersom.
När en grundförståelse har uppnåtts kan man börja prata olika framtidsscenarier med fokus på vad kommunen kan påverka och vilka andra samhällsmål som finns, samt identifiera vilka yttre faktorer som påverkar kommunens energiframtid. Dessa kan experterna översätta till konkreta och relevanta energiscenarier och testa i modellen. Resultaten kan då visa på konsekvensen av olika alternativ, vilket ger en ny förståelse.
– När konkreta utvecklingsvägar lyfts fram händer något med diskussionen och i mötet mellan forskare och beslutsfattare skapas ny kunskap och förståelse, säger Anna.
Inom projektet har forskarna även tagit fram en informationsfilm. Anna berättar att många av filmproducenterna som de mötte ville fokusera på tekniken och själva modellen, lite som professor Balthazars maskin. Forskarna ville i stället lyfta fram de mänskliga dimensionerna och visa att kommunerna har handlingsutrymme och kan skapa beredskap för olika framtider.
– I vår typ av forskning vill vi hålla alla dörrar öppna. Samtidigt finns det fler möjligheter bakom vissa dörrar än andra. Det är framför allt dessa möjligheter vi vill utforska och diskutera vidare. Modellresultaten visar hur framtidens tekniska energisystem kan se ut, men de kan inte visa hur människor samspelar med dessa system. Därför ville vi använda filmen för att belysa människors roll i energiomställningen och hur vi tillsammans kan forma framtidens energisystem, poängterar Anna.
Avslutningsvis lyfter Anna fram vikten av att förstå hur energisystemet hänger ihop och hur vi alla är en del av det. Modeller och energisystemanalys kan ge oss insikter och hjälpa oss att tänka långsiktigt. Även om mycket är osäkert, vet vi redan en hel del om de stora utmaningarna, vilka alternativ som finns och hur vi kan påverka utvecklingen genom de val vi gör i dag. Hon knyter ihop resonemanget med filmens slutord:
– Det vi behöver är att förena kunskap med värderingar och utifrån det välja genomtänkta vägar för den energiframtid vi vill leva i.
Citatet speglar väl MESAM-programmets tvärvetenskapliga ansats, där energiomställningen ses som mer än en teknisk utmaning. Genom att synliggöra konsekvenserna av olika vägval kan forskning bidra till att stärka förmågan att fatta långsiktiga och välgrundade beslut om energisystemets utveckling.
Anna har intervjuats som projektledare för forskningsprojektet SeOm, Den svenska stadens omställning till ett hållbart energisystem – Kan modeller stötta beslutsprocessen?, finansierat av MESAM. Filmen har tagits fram av Anna Krook-Riekkola, Carina Lundmark och Jonas Forsberg vid Luleå tekniska universitet tillsammans med JN Filmproduktion inom ramen för projektet. Se informationsfilmen här.