Fem frågor till Eric Brandstedt, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet som drivit MESAM-projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo som avslutades i början av 2024.
– Orättvisor riskerar att försena klimatomställningen, men det kommer inte fungera att bara kompensera för alla omställningskostnader eller för alla upplevda orättvisor. Beslutsfattare måste förstå mer på djupet varifrån orättvisorna kommer och våga ifrågasätta vad som är samhällets ansvar, säger Eric Brandstedt.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– I den politiska debatten finns en instrumentell syn på rättvisans betydelse i klimatomställningen där kompensation för upplevda orättvisor ses som ett medel för att öka acceptansen för klimatpolitiken. Det är problematiskt eftersom alla omställningskostnader inte bör kompenseras för och alla omställningskostnader kan inte heller ses påverka acceptansen, vilket innebär att kompensation inte är en universallösning.
När kan det vara fel att ge kompensation till drabbade?
– Vi kan ta omställningen till fossilfria transporter som exempel, där många konsumenter upplever det som orättvist med en koldioxidskatt som gör att bränslepriserna stiger. Gräver man lite i vad folk menar finns rättfärdigade anspråk från personer som är beroende av bilen för grundläggande behov som att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter. Men alla konsumenter har inte ett rättfärdigat anspråk på kompensation, det är till exempel inte i sig orättvist att betala en bränsleskatt även om den är hög.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag hade inte gissat hur ofta rättvisefrågor handlar om rättvisa processer, så som rättvist beslutsfattande. I diskussionen kring utbyggnad av vindkraft kretsar till exempel de flesta frågorna kring processuell rättvisa, att drabbade medborgare ska få vara delaktiga, få tillgång till relevant information och ha möjlighet att överklaga. Och här kan vi ses tydliga brister i alla dessa avseenden i existerande processer.
– Relevanta parter bjuds inte in alls eller inte tillräckligt tidigt och den information som delges kan vara av teknisk karaktär som är svår för närboende att förstå. Många samebyar har också uttryckt att även om det finns en formell möjlighet att överklaga är rättegångskostnaderna så höga att de i praktiken inte kan överklaga.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Studien ska främst fungera som ett inspel i en debatt om klimaträttvisa, både på nationell och lokal nivå. Generellt finns ett behov i politiken av att gå djupare och bortom hur vi kan få acceptans genom styrmedel.
Du är docent i praktisk filosofi. Vad tycker du filosofer kan bidra med i klimatforskningen?
– Filosofer har generellt färdigheter i kritiskt tänkande som kan användas för att analysera relevanta begrepp som rättvisa, legitimitet och acceptans. Vad handlar de om och när ska de appliceras? En annat är att analysera argument för att se brister och styrkor, vilka argument som ger stöd till varandra eller säger emot.
Läs mer om projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo
