Fem frågor till Fredrik Hedenus, biträdande professor i fysisk resursteori vid Chalmers som driver MESAM-projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
– Klimatpolitiken kan inte bara hantera rättvisa som att det ska vara ett jämlikt utfall, utan behöver också ta hänsyn till att olika aktörer är olika mycket ansvariga för utsläpp som skett. Då är det rimligt att de också ska bära en större börda, säger Fredrik Hedenus.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Stora pengar går till att kompensera kolindustrin för att den ska läggas ned. Det benämns som rättvisa, men är kanske i själva verket orättvist. Ska en kolgruvearbetare som förlorar jobbet kompenseras mer än livsmedelskassörskan som förlorar jobbet till automatisering? Kolgruvearbetaren har ändå arbetat i en verksamhet som har orsakat stora utsläpp. Det kan behöva göras av pragmatiska skäl, för att få igenom klimatpolitiken, men man kan inte kalla det rättvisa.
Kommer ni till en slutsats om vad som borde göras annorlunda?
– Politiker och tjänstepersoner som utformar styrmedel måste beakta flera saker: om styrmedlen är effektiva för att nå det mål man vill åt, om de är kostnadseffektiva och om det går att få acceptans för dem. Vi vill föra in en aspekt där de som är ansvariga för utsläpp också får bära större börda.
Hur kan makthavare använda resultaten från studien?
– Vi har försökt skapa ett ramverk för hur man kan tänka kring ansvar, med grundläggande kriterier. Dessa är om en 1) har orsakat utsläpp, 2) visste vad den gjorde och 3) hade kunnat göra på ett annat sätt. Dessutom bör man ta hänsyn till vilka resurser aktören nu har att agera annorlunda.
Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag trodde inte bedömningen av vem som bär mer ansvar än någon annan i en värdekedja skulle vara så svår att hantera. Matbutiken som ligger vid kolkraftverket, har de bidragit genom att arbetarna har kunnat köpa lunch? Är de i så fall lika eller mindre ansvariga som kolgruvan?
– Här hittade vi en teori som andra forskare har tagit fram som hjälpte oss att hantera frågeställningen på ett rimligt sätt. I fallet med elsystemet får vi då en hierarki där kolkraftsbolagen är främst ansvariga, i andra hand kolgruvorna och arbetarna, och i tredje hand den enskilda konsumenten som köper den producerade elen.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Två saker, för det första är klimaträttvisediskussionen i dag ganska yvig och otydlig, och jag skulle gärna bidra till en generell upprensning bland centrala begrepp. Är det acceptans man är ute efter eller är det upplevd rättvisa? Det kan vara motiverat att ge kompensation för att få acceptans, men det ska inte alltid kallas rättvisa. Vi har historiskt kunnat genomdriva stora förändringar i samhället som har varit orättvisa.
– För det andra har vi i den här studien tillämpat teorin på elsystemet, men det går att göra på vilken värdekedja som helst. Det skulle vara intressant att titta på livsmedelsproduktion som orsakar avskogning eller djurs lidande för att reda ut ansvarsförhållanden.
Läs mer om projektet Vilka bär ansvaret? Analys av rättvisa i klimatpolitiken.
