Fem frågor till Johanna Liljenfeldt, biträdande professor vid Uppsala universitet som driver MESAM-projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
– Vi har tittat på vilket policystöd som kan behövas till lokala energiprojekt som ligger mellan privata och kommersiella initiativ. Oftast är det någon form av energigemenskaper, men det kan handla om allt från solceller, till havsbaserad vindkraft, biogas eller småskalig vattenkraft, säger Johanna Liljenfeldt.
Varför ville du studera just lokalt ägandeskap?
– EU vill sätta medborgaren i centrum för energiomställningen. Utgångspunkten är antaganden om att lokala energiprojekt kan bidra till starkare lokalsamhällen och mer acceptans för och mer finansiering till energiomställningen. Här finns också utmaningar i form av konflikter eller orättvisor mellan de som har och inte har möjlighet att göra egna initiativ. Vi ville undersöka hur man skapar ett positivt lokalt ägandeskap, och få en förståelse för vad det är för något.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– De här projekten startas ofta för att möta ett behov på platser där kommersiella aktörer inte är verksamma eller ser så stor lönsamhet. Därför behöver de ofta betraktas mer som regionala utvecklingsprojekt än rena energisatsningar. Då behöver policy och regelverk vara anpassade till lokala förutsättningar. Det skiljer sig från hur policy generellt har utformats på EU-nivå, där fokus snarare har varit på företag och att få en kostnadseffektiv energimarknad.
Vilka är de främsta utmaningarna för lokala projekt?
– Många lyfter utmaningar i hur reglerna för energigemenskaper ser ut, men mycket handlar också om finansiering. Hittills har det varit relativt lätt att få finansiering för projekt med solpaneler, men inte för projekt som vill kombinera solpaneler, batterier och elledning i ett system som ska fungera i ett helt samhälle. Särskilt svårt är det att hitta banker som vill ge lån till sådana projekt i glesbygdsområden.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Vi vill inspirera andra som vill starta liknande initiativ. Förutom de insikter som forskningsdelen bidrar med har vi en utåtriktad del där vi jobbar med story maps och presenterar alla fallstudier på vår partner Nordregios hemsida. Vi har också tagit fram en praktikerguide om vad som är bra att tänka på i olika skeden när man jobbar med lokala energiinitiativ.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– De typiska personerna som driver en energigemenskap är vita män över 60 år från medelklassen. Inget fel med det, men när det gäller infrastruktur som ska finnas kvar i decennier behöver det finnas en plan för att driva det vidare och få in nya medlemmar. Jag skulle gärna studera förutsättningarna för andra grupper, till exempel nysvenskar, hyresgäster eller kvinnor. Vad behöver vi göra för att de ska kunna delta?
Läs mer om projektet Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
