Fem frågor till Maria Wolrath Söderberg, docent vid Södertörns högskola som driver MESAM-projektet När klimatet kräver att vi avstår: från forskning till handling.
– Vi har försökt fånga erfarenheten om vad som funkar och vad som inte funkar hos de människor som driver omställningen i praktiken. Vi kallar dem omställningsmäklare, och de har roller som exempelvis energirådgivare, regionala utvecklare eller hållbarhetsstrateger, säger Maria Wolrath Söderberg.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Tekniska lösningar kommer inte räcka för att klara klimatomställningen, där är vetenskapen knivskarp. Vi måste också minska och avstå, särskilt i länder med hög konsumtion och historiskt stora utsläpp. Ändå är beteendeförändring nästan tabu att prata om. Nummer ett för omställningsmäklarna är därför att våga prata om beteendeförändring, trots att det väcker känslor.
Vilka nycklar ser ni för att lyckas med det?
– I vår tidigare forskning har vi sett att det hjälper med sociala sammanhang där människor får prata om det man behöver avstå ifrån. Det som underlättar för omställningsmäklarna är både mer självklara saker som att de inte är för ensamma i sina roller, och mer oväntade som vilket ledarskap som är mest effektivt. Omställningen drivs i hög grad av eldsjälar och de behöver få mandat och stöd snarare än ett ledarskap som driver på och pekar ut vägen.
Vad har överraskat dig i studien?
– Omställningsmäklarna har bekymmer med hur de ska navigera kring känslor. Starka föreställningar om att man ska undvika jobbiga känslor som rädsla eller skam påverkar hur omställningsmäklarna kommunicerar och agerar. Men när det gäller andra kriser, som pandemin eller krig, finns ingen tanke om att inte låtsas om allvaret eller som att människor inte kan ta ansvar.
– En annan grej är att omställningsmäklarna intar olika roller som påverkar hur de uppfattar sitt manöverutrymme och vilka arbetssätt som framstår som rimliga. Det spelar roll om man huvudsakligen agerar som exempelvis en inspiratör, en problemlösare eller en samtalsledare.
Hur kan beteendeförändringar bidra till omställningen?
– Eftersom vi i Sverige hör till de länder på jorden med högst energianvändning per capita är potentialen stor. Ändå är energieffektiviseringsperspektiv sällsynta i energidebatten. I stället läggs fokus på att utveckla energiproduktionen. Och perspektiv som handlar om att minska och avstå är i det närmaste helt frånvarande.
– Det behövs beteendeförändringar från både organisationer och individer. Dels handlar det om att börja använda befintliga tekniska lösningar, som bättre tätning och isolering eller mer effektiv uppvärmning. Men det behövs också förändringar där vi nöjer oss med mindre, som att ha någon grad kallare inne, resa mer kollektivt, avstå flygresor eller äta mindre kött.
Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Insikter om hur man får någon annan att agera är viktiga för varje människa som bryr sig om att få fart på omställningen. Många omställningsmäklare har det helt eller delvis som sin uppgift att påverka andras beteenden, men insikterna från studien kan även vara relevanta för såväl folkrörelser och aktivister som för den som vill påverka sin familj. Resultaten kommer i en bok under våren.
Läs mer om projektet När klimatet kräver att vi avstår: från forskning till handling.
