Hur kan biltrafiken i städerna minska? Vi har ställt fem frågor till Sofie Hellberg, forskare inom MESAM som leder forskningsprojektet Minskad biltrafik i Göteborg: en förutsättning för klimatomställning, men hur?
– För mig är det viktigt att forskningen kring klimatomställningen inte enbart fokuserar på tekniska lösningar, utan också perspektiv på makt, styrning och social acceptans för att vi ska kunna genomföra omställningen i praktiken.
Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– Trots ambitiösa mål om minskad biltrafik finns en ovilja att fatta beslut som driver på omställningen i praktiken. Bland de politiska beslutsfattarna finns en rädsla för negativa reaktioner från medborgarna, som grundar sig i uppfattningen att göteborgarna inte är redo för förändringarna som minskad biltrafik innebär. Samtidigt upplever tjänstepersonerna inom staden att de inte har mandat att genomföra de förändringar som krävs för att uppnå målen.
Vilken insikt har överraskat dig mest?
– I ett längre perspektiv har alla aktörer vi pratat med, från medborgare till tjänstepersoner och företagare, en positiv bild av minskad biltrafik i staden. På kort sikt fungerar bilen dock som en referenspunkt för hur vi förhåller oss till avstånd och tid och är starkt förknippad med hur vi i dagens samhälle ser på frihet – tanken på att röra oss till färre antal platser eller ta oss fram långsammare än i dag går emot vår livsstil och är föreställningar som i sin tur står i vägen för omställningen till en mer bilfri stad.
Hur kan er studie användas av personer som arbetar med stadsplanering?
– Jag tror att insikterna kan användas på tre sätt:
1. Som ett instrument för att öka fokus på rättviseaspekter i nuvarande situation. Inom staden finns både kompetens och engagemang för rättviseaspekterna i omställningen, men nuläget problematiseras sällan ur ett rättviseperspektiv. Det trots att vårt nuläge inte är rättvist i förhållande till olika intressentgrupper – eller i förhållande till klimatet.
2. Den ger förståelse för hur personer som arbetar med samhällsplanering kan påverka människors beteenden. I en delstudie intervjuade vi föräldrar som väljer att promenera eller cykla när de tar sina barn till skolan. Föräldrarna tycker att klimateffekterna är viktiga, men de var inte avgörande för föräldrarnas beslut att välja bort bilen. I stället motiverade de sitt val av aktiva transporter med en känsla av oberoende, att barnen får röra på sig och att anamma en urban livsstil. Insikten att det inte är klimatnyttan som är den främsta drivkraften tror jag är central och viktig i omställningsarbetet generellt. Många klimatinsatser tjänar på att bli mer vardagsnära och på att sammankopplas med andra positiva värden.
3. Jämförelser med andra städer i Europa som kommit längre i sitt arbete med att minska biltrafiken kan fungera som positiva exempel på hur det går att både arbeta med både stärkande incitament och begränsande styrmedel för att åstadkomma förändring i praktiken.
Varför är frågan om biltrafik i staden så känslig?
– Göteborg är en stad med en tydlig bilidentitet. Det grundar sig dels i att staden är ett nav i bilindustrin, dels utifrån att staden har vuxit på ett sätt som prioriterar – och ibland förutsätter – bilen som transportmedel. Målkonflikten mellan klimatåtgärder och människors nöjdhet är känslig och grundar sig i uppfattningar om hur göteborgarna vill leva. Debatten om minskad biltrafik domineras av höjda röster från dem som inte vill se inskränkningar av bilens plats i staden, men hur göteborgarna i allmänhet ser på minskning av biltrafik i staden vet vi inte då det inte gjorts någon omfattande acceptansstudie.
Vad skulle du vilja studera vidare?
– Jag skulle gärna utforska göteborgarnas inställning till minskad biltrafik i staden, vilket också Göteborgs stad uttryckt intresserad för. Det skulle även vara intressant att djupare undersöka politikernas uppfattning om hur stadens ambitiösa mål om minskad biltrafik ska nås.
Läs mer om Sofie Hellbergs forskning på projektsidan för Minskad biltrafik i Göteborg.