Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
Projektledare
Elina Eriksson
Projekttid
Januari, 2020 -
Jan, 2020 -
Projektbudget
5 977 316 kr
Lärosäte
Kungliga Tekniska Högskolan
Vi gör idag inte tillräckligt för att uppfylla Parisavtalet. Många upplever att avståndet mellan “vad som måste göras” (en omfattande energi- och samhällsomställning) och “vad vi kan göra” just här och nu (till exempel i en kommun) som mycket stort.
Målet med detta projekt är att utveckla en scenario-workshopmetodik och att använda denna för att genomföra workshops som utforskar och stödjer lokal energiomställning genom att hjälpa lokala aktörer att fokusera på, bearbeta, demokratiskt förankra och förstora “vad som upplevs som möjligt att göra”. I projektet kommer vi vidare att genomföra workshops med lokala och regionala politiker och tjänstemän samt med representanter och entreprenörer från civilsamhället och lokalt näringsliv i olika delar av landet.
En viktig del i projektet är att nå en bred spridning av workshopmetodiken och resultaten. Ett av projektets resultat kommer att bestå av policyrekommendationer för hur omställning kan stödjas på lokal, regional och nationell nivå.
Projektets görs i samarbete med Omställningsnätverket och Studiefrämjandet som båda har lokal förankring och verksamhet i många delar av landet.
Foto av Maximilian Jaenicke på Unsplash
Klimatomställningen är samhällsomvälvande och berör alla sektorer i samhället genom sin nära anknytning till energisystemets funktion och utveckling. Förväntade konsekvenser av att inte agera kraftfullt skulle ha mycket negativa effekter för Sverige i form av ökad magnitud och frekvens av värmeböljor, skogsbränder, översvämningar, stormar, etc. Likväl är en nödvändig omställning abstrakt och svårgripbar (Norgaard 2011, Stoknes 2015). Vi vet vad som måste göras (snabbt vända utsläppskurvan nedåt), men det är likväl svårt att koppla detta till vad individer eller grupper behöver göra här och nu (samt om 5, 10 eller 20 år).
Även om det existerar en rik flora av framtagna modeller och scenarier, t.ex. IPCCs referensscenarier (Moss et al. 2010, van Vuuren et al. 2012), Energimyndighetens (2016) arbete kring “Fyra framtider: Energisystemet efter 2020”, koldioxidbudgetar (van der Ploeg 2018, Millar et al. 2016), Global Carbon Law (Rockström et al. 2017, Falk et al. 2018) etc. så finns det fortfarande ett stort avstånd mellan sådana målbilder och beslutsfattares (och vanliga medborgares) insikter om vad det skulle innebära att agera utifrån dem (t.ex. i samhällsplaneringen). Befintliga scenarier tenderar att fokusera på globala eller nationella perspektiv och det kan vara svårt t.ex. För individer eller kommuner att se sin roll i scenarierna; vilka är implikationerna för mitt eget liv och för lokala och regionala praktiker rörande arbete, fritid, och välfärd? Att begrunda klimatfrågan kan också vara mentalt utmanande; en omställning skulle behöva ske skyndsamt, utmaningarna är stora men de föreslagna åtgärderna kan samtidigt kännas antingen otillräckliga eller överväldigande (Randall 2009, Norgaard 2011, Stoknes 2015). Tilltagande klimatångest och solastalgi beskriver just den psykologiska oron över miljöeffekter och känslan av maktlöshet över förändringsprocessen (Albrecht 2007, Majeed & Lee 2017, Rice & McIver 2016).
Många upplever att avståndet mellan “vad som måste göras” (en omfattande energi- och samhällsomställning som ligger i linje med Parisavtalet) och “vad vi kan göra” just här och nu (till exempel i en kommun) som mycket stort. Målet med detta projekt är därför att överbrygga detta avstånd genom att på lokala nivåer fokusera på, bearbeta, demokratiskt förankra, utforska och förstora det mellanliggande området “vad upplevs som möjligt att göra”. Det är i grunden svårt att föreställa sig något som är väsentligt annorlunda jämfört med den vardag och det samhälle vi lever i. Hur kan man gå tillväga för att utforska hur energi-, klimat- och samhällsomställning ser ut på lokal och regional nivå? Hur kan man utmana och öppna för alternativ som kan te sig orealistiska men som samtidigt kan bidra till nya perspektiv på förändring?
Detta projekt kommer att utveckla en workshopmetodik där vi gemensamt skapar en särskild typ av berättelser, så kallade allohistoriska eller kontrafaktiska scenarier (“vad hade hänt om…?”). Dessa kan fungera som tankeexperiment vars huvudsakliga funktion är att utmana det vardagliga genom att “defamiliarisera” och “främmandegöra” det vi tar för givet (Shklovsky 1917, Brecht 1949, Bell et al. 2005, Light et al. 2008). Sådana scenarier erbjuder möjligheten att utforska tänkbara parallella utvecklingslinjer som “kunde ha hänt”. Det blir därmed möjligt att formulera alternativa framtider som inte är bakbundna av den tröghet och det stigberoende (“path-dependence”, se t.ex. Blomkvist & Kaijser 2003) som det förflutna förflutna tvingar på oss såväl fysiskt (redan utbyggd infrastruktur) som mentalt (invanda tankemönster och normer som är svåra att bryta). Genom att gå bortom möjlighetshorisonten blir det genomförbart att först omformulera “vad som upplevs möjligt att göra” och att därefter formulera och jobba mot nya mål.
I detta projekt kommer vi att sprida kunskap och genomföra scenario-workshops i flera olika delar av landet tillsammans med lokala och regionala politiker och tjänstemän som har ansvar för samhällsplanering samt med entreprenörer och andra representanter från det lokala näringslivet och civilsamhället. Projektets samarbetspartners finns i Norrland, Jämtland och i Västra Götaland men rymmer även Studiefrämjandet och Omställningsnätverket som har lokal förankring och verksamhet i många delar av landet. Detta ger oss mycket goda möjligheter att skapa dialog och att som en del av projektets genomförande också kommunicera och sprida dess resultat.
Omställningsnätverket är den svenska grenen av Transition Network (Hopkins 2008, Barry & Quilley 2009), en rörelse som finns representerade i över 30 länder på sex kontinenter och som arbetar för att göra lokalsamhällen resilienta och fossilfria. Omställningsnätverkets medlemmar kan i denna kontext betraktas som “föregångare” (“innovatörer”, “lead users” eller “early adopters”, se Rogers 2003) som redan idag gör det vi alla borde göra imorgon: de är engagerade i frågor som berör energi-, klimat- och samhällsomställning, de har styrt om sin egen livsstil mot ökad hållbarhet och minskad energiförbrukning och de verkar för att motsvarande förändringar ska ske i (lokal)samhället. Omställningsnätverket har stor erfarenhet av att arbeta med förändringsmodeller, lärandeprocesser och visioner som syftar till att olika aktörer ska arbeta tillsammans mot en transformativ omställning till ett fossilfritt samhälle.
Globaliseringens sammanflätning av statliga och icke-statliga aktörer på många olika nivåer gör klimatfrågan komplicerad att hantera (Nasirtousi et al. 2016, Bhowmik et al. 2018). Frågor om ansvar och rådighet i området mellan “vad som måste göras” och “vad vi kan göra” just här och nu är underutforskade. Alternativa forum på nationell och lokal nivå är särskilt efterfrågade för att effektivt hantera klimathotet (Hjerpe & Nasirtousi 2016). De frågor vi vill undersöka i detta projekt är såväl stora som svåra och det är därför viktigt att skapa en rättvis och demokratisk förankring för de beslut som kommer att krävas för att vi ska kunna skapa en hållbar framtid (Light 2015, Light 2016). Även om forskare och experter regelbundet utvecklar scenarier så genomförs det färre projekt där man arbetar direkt med “vanliga medborgare” för att undersöka och bearbeta deras perspektiv och framtidsbilder (Hesselgren et al. 2018).
Att samlas för att tillsammans skapa, skildra, lyssna på och diskutera berättelser är ett tidlöst sätt för människor att förstå, ta till sig och skapa mening kring komplexa frågor. Även om tankarna snabbt går till sagor eller fiktion finns det också ett intresse kring hur forskare skapar, förlitar sig på eller använder sig av berättelser (se till exempel specialnumret om “Narratives and Storytelling in Energy and Climate Change Research” i tidskriften Energy Research & Social Science (2017) eller specialnumret om “Narrative in Science” i tidskriften Studies in History and Philosophy of Science (2017)). Den scenario-workshopmetodik som vi kommer att utveckla i detta projektet är inspirerad av Shaw och Corners (2017) “Narrative Workshop”-metodik och av projektet “Stories of Change” (Smith et al. 2017). Rotmann (2017) menar att denna typ av “group storytelling experiences promote empathy and engagement, foster multi-stakeholder collaborations, and help develop better interventions to change […] energy-use behavior”.
I detta projekt kommer vi mer specifikt att arbeta med allohistoriska eller kontrafaktiska scenarier (“vad hade hänt om…?”) (Todorova 2015) för att bearbeta, utforska och förstora området “vad som upplevs som möjligt att göra” (se Motivering ovan). Kontrafaktiska scenarier kan fungera som en “sandlåda” där man kan utforska beslut, handlingar och vägar som skulle kunna upplevas som jobbiga (obehagliga, skrämmande) om de istället placerades här och nu eller i en nära framtid (Eriksson & Pargman 2018). I vår egen artikel “What if there had only been half the oil?” (Pargman et al. 2017) använder vi ett kontrafaktiskt scenario, “Coalworld”, för att med hjälp av ett alternativt förflutet utforska konsekvenserna av en framtida oljekris.
Vi ser kontrafaktiska scenarier som en mycket lovande metod för att frigöra sig från etablerade låsningar, från stigberoende (”path dependence”) och från föreställningar som hindrar oss att tänka fritt och nytt bortom tidigare erfarenheter och “nedplöjda” samhälleliga investeringar och strukturer (Gilbert & Lambert 2010, Van der Horst 2014). Försäkringsbolaget Lloyd’s arbetar redan idag tillsammans med Risk Management Solutions (RMS) för att med hjälp av kontrafaktiska scenarier analysera och hantera risker som är möjliga men som också är mycket ovanliga och därmed svåra att föreställa sig (Lloyd’s Innovation & RMS 2017, se även Woo 2018). Med kontrafaktiska scenarier kan vi generera och utforska möjliga framtider genom att förlägga dem till en alternativ nutid – vilket gör det lättare att föreställa sig ”hur det skulle kunna ha varit” och “hur det skulle kunna bli”. Kontrafaktiska scenarier blir därmed också kraftfulla verktyg för normkritik och för att visualisera möjliga mekanismer för en omställning.
Ett konkret exempel på hur ett kontrafaktiskt scenario skulle kunna användas är att utgå från arkitekten bakom Tysklands “Energiewende”, den visionäre politikern Hermann Scheers planer för ett samhälle med 100% förnybar energi (Scheer 1993/2001, Scheer 2007, Scheer 2013). Istället för att utgå från att vi ska fasa ut fossila bränslen i Sverige under de nästföljande 25 åren skulle man kunna utveckla ett kontrafaktiskt scenario där vi för 25 år sedan (år 1995) bestämde oss för att vi skulle fasa ut fossila bränslen i Sverige till år 2020. Hur skulle det samhället se ut och vilken var vägen, besluten och effekterna som ledde fram till detta samhälle? Mellan 1995-2020 har svenskarnas utrikesflyg mer än fördubblats och det är enkelt att inse att i detta scenario skulle flygande istället ha varit tvunget att minska. Vilka var besluten bakom en sådan minskning och vilka blev effekterna vad beträffar infrastruktur och livsstilar (etc.)? På motsvarande sätt kan man steg för steg gå igenom och diskutera hur andra samhällssektorer och andra delar av vår livsstil “skulle ha förändrats” på väg mot ett fossilfritt Sverige år 2020.
Eftersom det är enklare att föreställa sig och att skriva om (“rewrite”) de senaste 25 årens historia än att förutsäga den nästkommande 25 åren är det av rent metodologiska skäl attraktivt att använda kontrafaktiska scenarier. Ett kontrafaktiskt resonemang landar i detta fall i frågor av typen “vad borde vi ha gjort under de senaste 25 åren?” och “hur ska vi använda denna kunskap när vi idag planerar för de nästkommande 25 åren?”. Genom att föra samman olika aktörer från politik, offentlig förvaltning, lokalt näringsliv och civilsamhället och i scenario-workshops jobba kring frågan “vad som skulle ha hänt ifall…” kan vi också arbeta mot att nå en samsyn kring vad vi borde göra här och nu. Detta arbetssätt syftar samtidigt till att demokratiskt förankra beslut som kan vara utmanade eller obekväma på kort sikt eller i detta nu.
Med stöd av Riksbankens Jubileumsfond organiserade sökande (Pargman, Höök, Eriksson) i februari 2019 en veckolång internationell workshop, “Looking backwards to the future: Studying the future with counterfactuals”, vid Lorentz Center (Leiden University, http://lorentzcenter.nl) i Nederländerna. Denna workshop samlade för första gången internationella forskare med ett dokumenterat intresse för kontrafaktiska scenarier och -metodik från naturvetenskaperna, samhällsvetenskaperna, humaniora, design och konst och ett nätverk håller för närvarande på att etableras inom området. En gemensam vetenskaplig artikel och en redigerad bok om “counterfactuals” som vetenskaplig metod kommer att publiceras under detta projekts löptid. Vidare deltog två personer i vår referensgrupp (Light, Bendor) i denna workshop och vi ser deras erfarenheter och medverkan i projektet som en garant för att vi 1) kommer att kunna utveckla en ändamålsenlig scenario-workshopmetodik som använder sig av kontrafaktiska scenarier och 2) kommer att kunna bidra med kunskap kring (kontrafaktisk) processmetodik för energi-, klimat- och samhällsomställningar.
Ann Light är professor i “Design and Creative Technology” vid University of Sussex och professor i “Interaction Design, Social Change and Sustainability” vid Malmö universitet och hon har jobbat med deltagande design, hållbarhet, social innovation och icke-statliga organisationer (NGOs) (Light and Miskelly 2008, Light 2019). Roy Bendor är universitetslektor i design vid Delft University of Technology där han verkar inom tvärsnittet människa-datorinteraktion, framtidsstudier, hållbarhet, media och filosofi (Bendor et al. 2015, Bendor 2017, Bendor 2018). Naghmeh Nasiritousi vid institutionen för statsvetenskap vid Stockholms Universitet har en bakgrund inom miljövetenskap och internationella relationer och hon forskar kring politiska styrmedel och mekanismer för en fossilfri omställning (Nasiritousi 2015, Nasiritousi et al. 2016).
Projektets övergripande mål är att stödja den omställning av energisystemet som krävs för att uppfylla Parisavtalet. Vi fokuserar i detta projekt på att stödja omställningsprocesser på lokal och regional nivå. Mer specifikt ämnar projektet att:
Albrecht, G., 2007. Solastalgia: the distress caused by environmental change. Astralasian Psychiatry, 15: S95–S98.
Barry, J., & Quilley, S. (2009). The transition to sustainability: Transition towns and sustainable communities. In Leonard, L., & Barry, J. (eds.), The transition to sustainable living and practice (pp. 1-28). Emerald Group Publishing.
Bell, Genevieve, Mark Blythe & Phoebe Sengers, “Making by Making Strange: Defamiliarization and the Design of Domestic Technologies”, ACM Transactions on Computer-Human Interaction, Vol. 12, No. 2, June 2005, pp. 149–173
Bendor, R., Anacleto, J., Facey, D., Fels, S. S., Herron, T., Maggs, D., Peake, R., Robinson, J., Robinson, M., Salter, S., Sheppard, S., Vattanawong, O., Wang, A., & Williams, S. (2015). Sustainability in an imaginary world. interactions, 22(5), 54-57.
Bendor, R. (2017). Interaction design for sustainability futures: Towards worldmaking interactions. In M. Hazas and L. Nathan (eds.) Digital Technology and Sustainability (pp. 205-216). Routledge.
Bendor, R. (2018). Interactive Media for Sustainability. Springer.
Bhowmik, A. K., McCaffrey, M., Frischmann, C., Gaffney, O., & Ruskey, A. M. (2018). Powers of 10: a cross-scale optimization framework for rapid sustainability transformation.
Blomkvist, P., & Kaijser, A. (2003). Den konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv. B. Östlings bokförl. Symposion.
Brecht, Bertolt, “Short Organon for the Theatre” (1949), in Brecht on Theatre, ed. Marc Silberman, Steve Giles & Tom Kuhn, Third Edition (London: Bloomsbury, 2015), pp. 229–255
Cassell, C., & Johnson, P. (2006). Action research: Explaining the diversity. Human relations, 59(6), 783.
Energimyndigheten (2016). Fyra Framtider – Energisystemet efter 2020. Tillgänglig online: http://www.energimyndigheten.se/klimat–miljo/fyraframtider/
Eriksson, E., & Pargman, D. (2018). Meeting the future in the past-using counterfactual history to imagine computing futures. In Proceedings of the 2018 Workshop on Computing within Limits. ACM.
Falk, J., Gaffney, O., Bhowmik, A., Borgström-Hansson, C., Pountney, C., Lundén, D., & Shalit, T. (2018). Exponential Climate Action Roadmap. Future Earth Sweden. Tillgänglig online: https://exponentialroadmap.org
Gilbert, D., & Lambert, D. (2010). Counterfactual geographies: worlds that might have been. Journal of Historical Geography, 36(3), 245-252.
Hesselgren, M., E. Eriksson, J. Wangel and L. Broms (2018). Exploring Lost and Found in Future Images of Energy Transitions: Towards a Bridging Practice of Provoking and Affirming Design. Proceedings of Design Research Society Conference DRS 2018
Hjerpe, M., Nasirtousi, N., 2015. Views on alternative forums for effectively tackling climate change. Nature Climate Change, 5, 864–867.
Hopkins, R. (2008). The transition handbook. Totnes: Green Books.
Light, A., Blythe, M., & Reed, D. (2008). Defamiliarising design. Design Principles and Practices, 1(4), 63-72.
Light, A., & Miskelly, C. (2009). Brokering between Heads and Hearts: an analysis of designing for social change.
Light, A. (2015). Troubling futures: can participatory design research provide a generative anthropology for the 21st century?. Interaction Design and Architecture (s), 26, 81-94.
Light, A. (2019, in press) Design and Social Innovation at the Margins: Finding and Making Cultures of Plurality, Design and Culture: The Journal of the Design Studies Forum. DOI: 10.1080/17547075.2019.1567985
Lloyd’s Innovation & RMS (Risk Management Solutions) 2017. Reimagining history: Counter factual risk analysis. Tillgänglig online: https://www.lloyds.com/news-and-risk-insight/risk-reports/library/understanding-risk/reimagining-history
Majeed, H., Lee, J., 2017. The impact of climate change on youth depression and mental health. The Lancet Planetary Health, 1(3), e94-e95
Millar, R., Allen, M., Rogelj, J., Friendlingstein, P., 2016. The cumulative carbon budget and its implications. Oxford Review of Economic Policy, 32(2), 323–342.
Moss et al, 2010. The next generation of scenarios for climate change research and assessment. Nature, 463, 747–756
Nasiritousi, N. (2015). Shapers, brokers and doers: the dynamic roles of non-state actors in global climate change governance (Vol. 667). Ph.D. dissertation, Linköping University Electronic Press.
Nasiritousi, N., Hjerpe, M., & Linnér, B. O. (2016). The roles of non-state actors in climate change governance: understanding agency through governance profiles. International Environmental Agreements: Politics, Law and Economics, 16(1), 109-126.
Norgaard, K. M. (2011). Living in denial: Climate change, emotions, and everyday life, MIT Press.
Pargman, D., Eriksson, E., Höök, M., Tanenbaum, J., Pufal, M., & Wangel, J. (2017b). What if there had only been half the oil? Rewriting history to envision the consequences of peak oil. Energy Research & Social Science, 31, 170-178.
van der Ploeg, F., 2018. The safe carbon budget. Climatic Change, 147(1-2), 47-59.
Randall, R. (2009). Loss and climate change: The cost of parallel narratives. Ecopsychology, 1(3), 118-129.
Reason, P., & Bradbury, H. (2001). Introduction: Inquiry and participation in search of a world worthy of human aspiration. In P. Reason & H. Bradbury (Eds.), Handbook of action research: Participative inquiry and practice – Concise paperback edition (pp. 1–14): Sage.
Rice, S.M., McIver, L.J., 2016. Climate change and mental health: Rationale for research and intervention planning. Asian Journal of Psychiatry, 20(4), 1-2.
Rockström, J., Gaffney, O., Rogelj, J., Meinshausen, M., Nakicenovic, N., & Schellnhuber, H. J. (2017). A roadmap for rapid decarbonization. Science, 355(6331), 1269-1271.
Rogers, E. M. (1962/2010). Diffusion of innovations. Simon and Schuster.
Rotmann, S. (2017). “Once upon a time…” Eliciting energy and behaviour change stories using a fairy tale story spine. Energy Research & Social Science, 31, 303-310.
Scheer, H. (1993/2001). A solar manifesto [Originally published as Sonnenstrategie, 1993]. Earthscan.
Scheer, H. (2007). Energy autonomy: the economic, social and technological case for renewable energy. Earthscan.
Scheer, H. (2013). The energy imperative: 100 percent renewable now. Routledge.
Shaw, C., & Corner, A. (2017). Using narrative workshops to socialise the climate debate: Lessons from two case studies–centre-right audiences and the Scottish public. Energy Research & Social Science, 31, 273-283.
Shklovsky, Victor, “Art as Technique” (1917), in The Critical Tradition: Classic Texts and Contemporary Trends, ed. David H. Richter, Third Edition (Boston & New York: Bedford/St. Martin’s, 2007), pp. 774–784
Smith, J., Butler, R., Day, R. J., Goodbody, A. H., Llewellyn, D. H., Rohse, M. H., … & Whyte, N. M. (2017). Gathering around stories: Interdisciplinary experiments in support of energy system transitions. Energy Research & Social Science, 31, 284-294.
Stoknes, P. E. (2015). What we think about when we try not to think about global warming: Toward a new psychology of climate action. Chelsea Green Publishing.
Todorova, M. (2015). Counterfactual Construction of the Future: Building a New Methodology for Forecasting. World Future Review, 7(1), 30-38.
Van Vuuren, D.P, et al, 2012. A proposal for a new scenario framework to support research and assessment in different climate research communities. Global Environmental Change, 22(1), 21-35.
Van der Horst, D. (2014). Landscapes of lost energy: Counterfactual geographical imaginary for a more sustainable society. Moravian Geographical Reports, 22(2), 66-72.
Woo, G. (2018). Counterfactual disaster risk analysis. Variance Journal, (2), 279-291.
Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
Projektet finansieras av Energimyndigheten. Projektets deltagare står själva för sidans innehåll och projektens resultat.
Kontakt:
mesam@energimyndigheten.se
