Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
Projektledare
Lena Neij
Projekttid
September, 2021 - Augusti, 2025
Sep, 2021 - Aug, 2025
Projektbudget
5,6 MSEK
Lärosäte
Lunds universitet
En övergång till en klimatsmart ekonomi bygger på investeringar i energieffektivisering och förnybar energi, och en viktig drivkraft i denna omställning är minskade kostnader för ny energiteknik. Hittills har forskning kring kostnadsminskningar främst fokuserat på själva tekniken, såsom vindkraftverk och solceller, och relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt kostnader relaterade till den lokala implementeringen av olika tekniklösningar, så kallade mjuka kostnader (soft costs). Detta trots att implementeringskostnaderna kan stå för upp till 80% av de totala kostnaderna.
Syftet med forskningsprojektet är att utveckla kunskap kring implementering av ny energiteknik och möjligheterna att reducera kostnader relaterade till just implementering. I projektet identifieras (lokala) implementeringsprocesser såsom planering, installation och administrativa förfaranden, och kostnaderna för dessa processer uppskattas. Därefter identifieras olika typer av (lokala) lärandeprocesser som kan reducera kostnaderna.
I projektet fokuserar vi på möjligheterna att påverka det lokala lärandet genom olika typer av styrmedel, och på så vis minska kostnaderna för implementering. Projektet fokuserar på implementeringen av solceller och energieffektiva byggnader i Sverige.
Mycket! Är det korta svaret, men låt oss dela med oss av några av de viktigaste medtagen från förra veckans ECEEE-konferens.
ECEEE – European Council for an Energy Efficient Economy – samlar vartannat år forskare och praktiker från Europa och andra världsdelar till en konferens med syftet att flytta fram kunskapsmarkören för energieffektivisering ytterligare. Vi i forskningsprojektet en Klimatsmart ekonomi fick möjligheten att presentera vår forskning om mjuka kostnader relaterade till solcellsutbyggnad, och kunde samtidigt inhämta kunskap från andra projekt på området energieffektivisering. Timingen var utmärkt eftersom att vi just nu arbetar med en studie om processer och kostnader för utbyggnad av energieffektiviserande åtgärder i flerfamiljshus.
Vi bekräftar att energieffektivisering är en av kärnfrågorna på EU-nivå, där energy efficiency first är en prinicip som genomsyrar direktiv och handlingsplaner. Mot bakgrunden att byggnader i Europa står för omkring 40% av den slutliga energianvändningen så är energieffektiviserande åtgärder i byggnader centrala för att nå satta klimatmål. Det reviderade EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) sätter ytterligare press på medlemsländer att accelerera renoveringstakten av befintliga byggnader och att förbättra deras energiprestanda. Energieffektiviserande åtgärder i bostadshus är komplexa åtgärder som involverar olika aktörer, från bostadsägaren till entreprenörer till beslutsfattare. Processerna kring hur bostadsägare fattar beslut om och genomför åtgärder behöver förstås i ett socialt likväl som i ett samhälleligt sammanhang, där lokala förutsättningar och initiativ kan och bör komplettera nationella styrmedel. Ett annat viktigt medtag är att energieffektivisering måste genomföras på ett socialt hållbart sätt, där ingen lämnas efter och där ansvaret och fördelarna fördelas rättvist.
Vi arbetar nu vidare med vår studie om energiåtgärder i flerfamiljshus, med ny energi och inspiration från en veckas intensiva samtal om energieffektivisering!
Det är full aktivitet inom forskningsprojektet en Klimatsmart Ekonomi. Vi arbetar parallellt med studier om solcellsutbyggnad och energieffektivisering i byggnader, och vi haft nöjet att intervjua en rad olika aktörer, från byggherrar till bostadsbolag till energibolag. Det finns mycket spännande att diskutera och vi skriver nu ihop de sista delarna av studiernas resultat.
Vårt nästa stopp kommer vara konferensen ECEEE 2024 Summer Study (European Council for an Energy Efficient Economy) som äger rum i juni, där vi ser fram emot att presentera våra resultat om transaktionskostnader för solcellsinförskaffande. Vi ser att det har skett ett skifte i kundgruppen mellan åren 2015-2021, från dem med ett ganska utpräglat teknikintresse till en bredare grupp som ser ekonomiska fördelar med solceller. Miljöhänsyn visar sig vara en konstant viktig drivkraft. Det framgår också att en viktig barriär för införskaffandet finns redan i den inledande fasen, där en potentiell kund ställs inför uppgiften att samla in och jämföra information om olika solcellstekniker, solcellsmarknaden, och gällande regelverk. Att minska tidiga barriärer är viktigt för att stödja en ökad solcellsutbyggnad och i våra kommande artiklar pekar vi på några nyckelområden att rikta policy-fokus mot.
För att sätta vår forskning i en bredare kontext så är energieffektivisering och solceller viktiga delar i att uppnå målen satta inom ramen för EUs Gröna Giv, särskilt avseende byggnaders energianvändning.
Vi delar mer resultat framöver!
Den 14:e årliga konferensen för internationella hållbarhetsomställningar, IST, ägde rum i Utrecht i slutet av augusti 2023. Konferensen samlar forskare och praktiker från hela världen för diskussioner om hur vi kan förstå processerna som underbygger en omställning, och applicerar detta på konkreta tillämpningsområden inom en bredd av sektorer från energi till transport till marknadsaktörer.
Forskarna i projektet En klimatsmart Ekonomi deltog och presenterade forskningen om kostnader för solcellsinförskaffande som baseras på de enkäter och intervjuer som genomförts under våren. Vi konstaterar att det görs mycket bra forskning både i Sverige och internationellt som riktas mot att stödja en omställning, och att det finns ett stort behov av att fortsätta fokusera på energisystemet som står både för en stor potential men också för stora utmaningar i och med inlåsningseffekter och komplexa interaktioner mellan olika systemnivåer och användare.
Några nyckelmedtag från samtal på konferensen som vi vill lyfta är det fortsatta samtalet om lärande: inte bara om hur lärande kan stödjas utan också hur lärandeprocesser kan förstås, stöttas och kanske kvantifieras (om de ens ska kvantifieras?), samt fokuset på den bebyggda miljön där en mer kreativ stadsplanering är ett viktigt ledord.
Vi i projektet fortsätter att samla in data från solcellsutbyggnadens olika områden, och just nu är vi glada att få möjlighet att göra intervjuer med elbolag, solcellsaktörer och byggbolag.
I korthet består solcellsutbyggnad av en rad aktörer: från den individuella kunden till leverantören och installatören, till elbolag och nätägare, till kommunen, för att nämna några. Processerna ser olika ut hos olika aktörer och lärande är viktigt för att slipa processtegen och göra dem smidiga. I detta skede i vårt projekt intervjuar vi elbolag och solcellsaktörer för att få en djupare inblick i processerna som ligger till grund för deras solcellstjänster, med fokus på var lärande sker och vad som kan göras för att underlätta morgondagens processer. Vi pratar även med byggbolag för att få förståelse för hur solcellsutbyggnad kan stödjas i nyproduktion och var nyckelinteraktioner finns i processen. Spännande, och fortsättning kommer att följa!
Lena Neij, projektledare för En klimatsmart ekonomi, deltog i en paneldiskussion vid Boverksdagarna 2022 där byggnadernas roll i energisystemet stod i fokus. Vikten av att satsa på solceller lyftes fram i diskussionen liksom behovet av att få ner kostnaderna på implementeringen av solceller. Kunskap om kostnader för implementering av solceller tas fram inom projektet En klimatsmart ekonomi och just nu arbetar vi med att sammanställa data från enkätundersökningar om kostnader för solcellsinförskaffande från kundernas sida – fortsättning följer!
Solcellsutbyggnad sker globalt och det finns mycket kunskap internationellt. Vi är därför glada att ha en internationell referensgrupp kopplad till vårt projekt med forskare från USA och Finland som deltagare. Vid vårt senaste möte fick vi möjlighet att presentera och diskutera vår forskningsdesign och våra preliminära resultat för referensgruppen, som i sin tur bidrog med intressanta perspektiv och exempel utifrån deras egen erfarenhet. Även om det finns vissa skillnader i processerna för att införskaffa solceller i Sverige respektive USA och Finland, så finns det många värdefulla insikter att dela! Nu fortsätter vårt arbete med att analysera resultat från våra enkätundersökningar och annan data – fortsättning följer!
Hur ser processen för att införskaffa solceller ut? Hur mycket tid läggs på de olika stegen, och vad är det som tar tid egentligen? Detta undersökte vi närmare på ett fokusgruppsmöte som hölls den 31 augusti. Deltagarna representerade både allmännyttiga bostadsbolag och bostadsrättföreningar och många värdefulla erfarenheter och insikter delades från deras egna solcellsprojekt. Fokusgruppsmötet var en av flera aktiviteter under hösten som syftar till att bygga upp kunskap om processerna kring solcellsutbyggnad. Vi ser fram emot att dela våra resultat framöver!
Kontaktpersoner
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor eller funderingar.
Projektet finansieras av Energimyndigheten. Projektets deltagare står själva för sidans innehåll och projektens resultat.
Kontakt:
mesam@energimyndigheten.se