Industriell symbios i energikrisens spår

Projektgruppen har besökt Biogas Gotland för att lära sig mer om och identifiera  lämpliga former för samarbete mellan biogasintressenter som kan ingå i systemet för industriell symbios i biogassammanhang. 

BroGas biogasanläggning producerar ca 30 GWh biogas per år och är navet i biogasproduktionen på Gotland. Här diskuterades initiativtagare, samverkan, processer, möjliggörare och framtida utmaningar.

Vidare betonades vikten av struktur och långsiktiga kontrakt för både producenter och kunder. De särskilda förhållande som råder på en ö lyftes som en viktig aspekt i de sociala interaktionerna och samarbetsformerna inom symbiosen.

Nästa stopp var Biogas Gotlands uppgraderingsanläggning och tankstation. Här lyftes frågor om både de offentligt upphandlade transporterna men även logistikföretagens roll i att främja ön biogasproduktion. Långsiktiga avtal och en infrastruktur som kombinerar flera olika förnybara drivmedel sågs som vägen framåt för biogasen som fordonsbränsle.

Slakteriet Protos och renhållningsbolaget RagnSells är viktiga aktörer i den industriella symbiosen då de tillhandahåller substrat för produktionen. Dessutom använder Protos biogas i anläggningen och har tack vare sin omställning ersatt ca 400 000 liter olja med biogas som levereras i en ca 7 kilometer lång ledning från Brogas direkt till anläggningen. Även här betonades vikten av goda relationer och kontinuerliga avstämningar kring avtal och kontrakt.

Nästa steg blir nu att sammanfatta all datainsamling och kartlägga symbiosen utefter identifierade hinder och drivkrafter samt viktiga roller och interaktioner inom systemet för industriell symbios på Gotland. När vi lämnade Gotland tog vi särskilt med oss att långsiktig avsättning för både substrat och gas samt att upprätthållandet av goda relationer kan vara mer avgörande för symbiosen än vad prismarginaler är. Här ses symbiosen som ett sätt att minska företagsmässiga risker och blir därmed en konkurrenskraft i sig.

Delar av projektgruppen reste till Härnösand och besökte HEMAB för att lära sig mer om kommunala utvecklingsprojekt som främjar hållbar hantering av matavfall genom biogasproduktion.

En rundvisning på anläggningen och diskussioner med nyckelpersoner gav insikter kring fördelarna för det kommunalt ägda bolaget med att skapa cirkulära flöden kring kommunens matavfall.

Utmaningarna som beskrevs var att hitta långsiktig avsättning för gasen, särskilt som bussarna i Sundsvall som tidigare använt gasen nu börjat köras på HVO. En annan utmaning som diskuterades var kommunikationen mellan olika delar av anläggningen och externa aktörer i eller kring värdekedjan.

Projektgruppsmedlemmarna fick med sig flera lärdomar från besöket. Dessa bestod bland annat i att långiktigheten i upphandlingar, avtal och kontrakt är viktiga komponenter för utveckling av symbiossamarbeten då de skapar trygghet genom minskade risker. Behovet av att samla kompetens kring biogasproduktion som diskuterades både gällande drift, substrat och avsättning satte ytterligare fokus på behovet av en plattform för kunskapsutbyte.

Projektgruppen på plats på Alviksgården i Luleå för att ta del av ett koncept där rötrest från biogasanläggningen pelleteras och på så sätt blir till en lätthanterlig produkt som kan transporteras längre sträckor och användas i jordbruksmaskiner för konstgödning.

Genom pelletering av rötresten har Alviksgråden kunnat nå kunder över hela Sverige, framförallt ekoodlare. Vi fick följa processen från rötrest till färdigt pellets i ett platsbyggt system designat utefter Alviksgårdens vision och mål om att göra biogasprocessens rötrest till en efterfrågad resurs.

Besöket gav också många nya insikter om den innovationskraft som finns inom branschen och vikten av starka entreprenörer som vågar testa nya vägar.

Vidare fick vi en demonstration av de digitala lösningar som vuxit fram under designen och uppbyggnaden av anläggningen och diskuterade både med Alviksgården och deras kunder hur dessa system skulle kunna utvecklas för att underlätta överblick av tillgång inför inköp av biogödsel.

De första preliminära resultaten från projektet presenterades i juni 2024 på konferensen “5th Symposium on Circular Economy and Sustainabilty” på Kreta, Grekland.

Konferensen samlade internationell kunskap om cirkularitet och industriella symbioser. Vi delade med oss av lärdomar från de studiebesök som hittills genomförts där vi bland annat utrönt digital mognad och behov av marknadsplatser för att främja industriell symbios mellan olika parter i biogasens värdekedja.

Presentationen som väckte stort intresse och åhörarnas frågor och input gav inspiration till hur vi kan arbeta vidare för att ta fram underlag för en digital plattform som samlar olika biogasintressenter. Den internationella miljön möjliggjorde kontaktytor med forskare inom fältet och vi fick positiv feedback på våra resultat kring digitaliseringens betydelse för samverkan för att främja effektiv resursanvändning och bidra till utveckling av biogasbranschens värdekedja.

Abstract till konferensbidraget:

Improving sustainability performance and adapting to circular economy principles in operational business strategies are becoming increasingly prioritized. In this pursuit, the concept of industrial symbiosis (IS) has become increasingly relevant. IS represents a collaborative approach where the interplay of material, residual waste, energy, and infrastructure exchanges aims to yield not only economic and environmental advantages for the participating companies but also substantial societal benefits by using resources more efficiently. Biogas production is such an example, it can reduce greenhouse gas emissions since it can produce heat and electricity, replace renewable fuel for vehicles, or be used as input material for industrial use. The digestate from biogas production can also be used as an effective agricultural fertilizer to replace chemical fertilizers which are produced using fossil energy.

Digital tools and platforms in IS can be used to different extent depending on businesses levels of digital maturity (the extent to which businesses adapt to ongoing digital change and integrate digitalization). Digital tools and platforms hold a central role for developing various advantages in biogas-based IS, but since the digital maturity for IS focusing on biogas production is uncertain, the current efficiency obtained by tools and platforms is unknown. Therefore, through semi-structured interviews and study visits, this study assesses stakeholder collaboration and use of digital tools at five IS sites with biogas production in Sweden. It explores (i) current digital maturity and collaboration characteristics amongst established biogas-based IS, and (ii) needs amongst stakeholders for development of digital tools and platforms to promote digital maturity, monitoring, collaboration, and knowledge exchange in current and future IS structures.

Preliminary results of the on-going study show that the use of digital tools varies depending on the character and size of resource flows that are included in the collaboration, and due to the internal digital maturity of the involved companies. In general, the use of digital tools for stakeholder interaction is on low or medium level, in which manual handling is required and little is automated. This complies with the sites being relatively small, and the number of stakeholders involved are relatively few. Moreover, the preliminary results show that the interest of future development of digital tools is found to be related to business development and expanded market opportunities through diversified raw material use, increased production, and new distribution channels. In addition, a demand of digital platforms for exchange of experience and competence supply has been identified.