Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

VETENSKAPLIGA ARTIKLAR (granskade)

Malafry, M. och A. Christiernsson (2022). Kulturvärden och miljöorganisationers klagorätt. Nordisk Miljörättslig Tidskrift 2022:2, s. 7-31. Läs artikeln här.

Christiernsson, A., Geijer, M. och Malafry, M. (2021). Legal Aspects on Cultural Values and Energy Efficiency in the Built Environment—A Sustainable Balance of Public Interests? Heritage 4, 3507-3522. Läs artikeln här.

Improved energy efficiency and increased use of renewables within the building stock is crucial to ensure the achievement of international and national climate goals, such as bringing about a carbon neutral society. The existing buildings needs to be retrofitted and heated by renewable energy sources. However, this may lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values within the built environment. The design of the legal system can be assumed to have a decisive role in well-developed Rechtsstaats in how these conflicts are handled. One important criterion for the achievement of overall sustainability objectives is that the legal system as a whole is coherent and without deficits, loopholes, and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. This article presents and elaborates on deficits in the legal system and its application, in particular within the land use planning and building legislation and the heritage protection law, in handling the conflicts between reaching energy goals while preserving heritage values and achieving a sustainable development. The important deficits identified include the lack of legal requirements on the adoption of holistic approaches and the assurance of adequate knowledge in the planning and building processes.

Christiernsson, A., Geijer, M. och Malafry, M. (2021). Energy efficiency, cultural heritage values and the law –  conflicts and potential solutions. Läs artikeln här.

The housing and service sector account for nearly 40 percent of the total energy usage in the European Union (EU). Improving energy efficiency in the building stock is therefore of vital importance to ensure climate goals. However, increasing the energy efficiency of existing buildings can lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values of the built environment. How this conflict is handled in practice will depend on the design of the legislation and ultimately, the legal system. Not only is legislation on the protection of cultural values necessary, the legal system as a whole must be coherent and without deficits, loop-holes and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. Results of an interdisciplinary research project assessing the effectiveness of the Swedish legal system in reaching energy goals while preserving heritage values, show that meeting sustainability goals are jeopardized by not applying the law in accordance with the intent of the legislator. This paper elaborates on the deficits identified and how they can be improved in order to handle sustainability conflicts.

Malafry, M. (2020). Skyddet av kulturvärden i omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. En studie av det rättsliga skyddet av kulturvärden mot installation av solceller i plan- och bygglagen respektive kulturmiljölagen. Nordisk Miljörättslig Tidskrift 2020:2. Läs artikeln här.

Installation av solceller på hustak är en vanligt förekommande åtgärd för att minska byggnaders externa energiförbrukning och öka andelen förnybar energi i energisystemet. En installation av solceller kan dock innebära att det allmänna intresset att bevara kulturvärden påverkas negativt. Den här artikeln undersöker det rättsliga skyddet av kulturvärden på kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölagen (KML) och ”särskilt värdefulla” byggnader enligt plan- och bygglagen (PBL) vid installation av solceller på hustak. I artikeln jämförs skyddet mot förvanskning för ”särskilt värdefulla” byggnader respektive kyrkliga kulturminnen. Författaren har funnit att de argument som tillmäts betydelse för huruvida en solcellsinstallation får ske skiljer sig åt i rättstillämpningen. Författaren argumenterar för att varken argument om installationens reversibilitet eller miljö- och klimatargument bör beaktas med hänsyn till lagstiftningarnas utformning och syfte. Författaren argumenterar även för att skyddet mot förvanskning i teorin är starkare för ”särskilt värdefulla” byggnader enligt PBL än för kyrkliga kulturminnen enligt KML – särskilt eftersom ”användningsvärdet” av en kyrka tillgodoräknas det kyrkliga kulturvärdet. Författaren menar dock att en förvanskning i praktiken sällan borde accepteras då alternativa lösningar bör vara möjliga och en förvanskning av kulturvärden genom installation av solceller därmed inte kan ses som en nödvändig åtgärd – varken för klimatet eller kyrkans fortsatta bedrivande.

RÄTTSFALLSANALYSER

Christiernsson, A., Malafry, M. och  E. Lalander Malmsten (2020). Skydd av kulturvärden vid fönsterbyte: en kommentar till MÖD 2019:25. JP Infonet. Länk till artikeln här.

Artikeln innehåller en analys av ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen från 2019, som har refererats i MÖD 2019:25. Avgörandet har skapat en uppfattning bland rättstillämpare och fastighetsägare om att fönsterbyte inte kräver bygglov, och inte heller utgör en förvanskning om fönsterbytet inte upplevs som en avsevärd förändring av ”gemene man”. Vi menar att detta är en feltolkning av referatet som riskerar att leda till långtgående negativa konsekvenser för bevarandet av kulturvärden. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden.

FORSKNINGSRAPPORTER (granskade)

Geijer, M. (2021). Energipolitik, bebyggelse och kulturvärden i 1900-talets offentliga utredningar. Forskningsrapport. Läs och ladda ner rapporten här.

Rapporten beskriver den historiska utvecklingen av energipolitik och regler om byggande fram till tiden för nya PBL:s införande år 2011. Genom att studera offentliga utredningar har en djupare förståelse av energipolitikens framväxt och förhållande till frågor rörande energiförbrukning inom bostads- och lokalsektorn samt påverkan på förutsättningarna för bevarande av kulturhistoriska värden i befintlig bebyggelse genom regleringar inom planerings- och byggnadsväsendet uppnåtts. En slutsats är att trots att medvetenheten om betydelsen av att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde tidigt funnits med i diskussioner kring lagsystemens utformning har genomslaget för behovet att visa varsamhet mot kulturvärden blivit litet när det gällt att utforma regelverk och stödsystem som syftat till energieffektivisering.

Fransson, L. (2021). Byte av värmesystem i kulturhistoriskt värdefulla byggnader- Intressekonflikter mellan energieffektivisering och kulturhistoriskt bevarande? Forskningsrapport. Läs och ladda ner rapporten här.

Rapporten visar att den formella granskningen av byte av värmesystem riskerar att bli mindre omfattande än många andra energieffektiviseringsåtgärder. I vissa fall blir en formell granskning överhuvudtaget inte aktuell. Detta följer av att interiöra åtgärder faller utanför ramen för bygglovsplikt samt att anmälningsplikten endast omfattar underhållsåtgärder av byggnader med särskilt bevarandevärde som är utmärkta med skyddsbestämmelse i plan. För att förhindra en situation då fastighetsägaren förvanskar sin byggnads kulturvärde vid byte av värmesystem, och att sådana åtgärder hamnar i ett rättslöst vakuum, är det därför angeläget att byggnaders kulturvärde i så stor utsträckning som möjligt markeras med skyddsbestämmelse i plan och att denna information sedan tydligt kommuniceras till fastighetsägaren.

Lalander Malmsten, E. (2021). Fönster öppnar upp för hållbarhetsmål i konflikt? Fönster, energieffektivisering och bevarande av kulturvärden i plan- och bygglagen. Forskningsrapport. Läs och ladda ner rapporten här.

Klimatkrisens ökade krav på energieffektivisering av den byggda miljön kan innebära en konflikt mot bevarandet av kulturvärden. Med avstamp i denna konflikt undersöker författaren hur dessa två allmänna intressen och hållbarhetsmål, hanteras i plan- och bygglagen vid energieffektiviserande åtgärder på fönster. Författaren finner bland annat att lagstiftningen erhåller ett formellt sett starkare skydd för kulturvärden vid energieffektiviserande åtgärder på fönster. I praktiken är det också möjligt att finna metoder som förenar båda strävandena. Trots lagstiftningens förhållandevis starka skydd för kulturvärden finns dock risk för att kulturvärden förloras när fönster energieffektiviseras. Anledningen till detta är att fönsterbyten alltmer sällan anses bygglovspliktiga, avsaknad av antikvarisk kunskap hos ansvariga prövningsorgan, ett otillräckligt utpekande av befintliga kulturvärden, en bristfällig kommunal tillsyn samt ett bristande livscykelperspektiv på hållbarhet. För att skapa en ordning där fönster kan energieffektiviseras utan att kulturvärden förloras är det därmed av stor vikt att dessa brister åtgärdas.

Fransson, L. (2021). Den utvidgade tolkningen av Århuskonventionen – en seger för kulturmiljön, och i så fall, till vilket pris? Forskningsrapport. Ladda ned rapporten här. 

I rapporten behandlas kulturmiljöorganisationers talerätt och dess effekter vid prövningar gällande detaljplaner samt bygg- respektive rivningslov.

En av rapportens slutsatser är att föreningarna kan antas ha större möjlighet att lyckas med sina anspråk om nya fakta förs in i målets utredning, samtidigt som nya tolkningsmetoder av befintliga fakta även kan spela en avgörande roll. Huruvida nya fakta och tolkningsmetoder förs in är däremot avhängigt hur långt den överprövande instansen går för att fullgöra sin utredningsskyldighet. En annan slutsats är att talerätten utgör ett viktigt instrument för att att kontrollera kommuners regelefterlevnad samt för att främja utredning av kulturmiljövärden.

POPULÄRVETENSKAPLIGA ARBETEN

Malafry och Christiernsson (2023). Kulturmiljöorganisationer – med rätt att klaga. Byggnadskultur 3. Ladda ned här

I denna artikel ger vi en översiktlig beskrivning av kulturmiljöorganisationers rätt att klaga på beslut som kan påverka kulturvärden i den byggda miljö, varför klagorätten kan ha en viktig funktion i bevarandet av kulturvärden samt varför även organisationer som representerar enskilda objekt bör anses ha klagorätt enligt Århuskonventionen.

Geijer, M. (2022). Spara eller slösa – energihushållning då och nu. Byggnadskultur 3, s. 21-27. Ladda ner här

Solen har förlorat sin glans och värmer inte längre jorden, skörden slår fel. Året är 536 och den romerske historikern Prokopios skriver att människorna från denna stund utsätts för krig, svält och andra dödliga gissel. Pest bryter ut när djur som levt i skogarna söker sig till städerna för att hitta mat. Mia Geijer, forskare och antikvarie, guidar oss genom energihushållningens historia.

Länk till byggnadsvårdsföreningen

Lovisa Fransson, Den utvidgade tolkningen av Århuskonventionen, referensgruppsmöte, 15 juni 2021.
Hämta (pdf)

Edith Lalander Malmsten, Kommunerna och den byggda miljöns kulturvärden, referensgruppsmöte, 15 juni
Hämta (pdf)

Edith Lalander Malmsten, Kulturvärden och kommuerna, presentation projketmöte, 24 maj 2021
Hämta (pdf)

Melina Malafry, Energy efficiency, cultural heritage values and the law, 14 april 2021
Hämta (pdf)

Fransson & Malmsten, Energy efficency in cultural heritage buildings, 16 december 2020
Hämta (pdf)

Mia Geijer, Introduktion till Plan och bygglagen, 11 december 2020
Hämta (pdf)

Mia Geijer, Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, 10 december 2020.
Hämta (pdf)

Edith Lalander Malmsten, Fönster öppnar upp för hållbarhetsmål i konflikt, 9 november 2020
Hämta (pdf)

Lovisa Fransson, Byte av värmesystem, 9 november 2020
Hämta (pdf)

Melina Malafry, Solceller på kulturhistoriskt värdefulla byggnader, 27 april 2020
Hämta (pdf)

Anna Christiernsson, Referensgruppmöte, 24 maj 2019
Hämta (pdf)

Edith Lalander Malmsten, tillämpning i kommunerna, seminarium med RAÄ
Hämta (pdf)

Yttrande över förslag till förordning om stöd för energieffektivisering av flerbostadshus
Hämta (pdf)

Yttrande ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda
Hämta (pdf)

Yttrande ändring av direktiv om byggnaders energiprestanda
Hämta (pdf)

REKO – Ett samarbete mellan forskare i miljörätt och kulturvård vid Stockholms och Uppsala Universitet

Projektledare Anna Christiernsson (docent, Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet) är lektor i miljörätt. Hennes forskning har i stor utsträckning bedrivits inom tvärvetenskapliga projekt och behandlat frågor om harmonisering mellan svensk rätt och EU-rätt, mellan miljöbalken och sektorslagstiftning samt rättsliga förutsättningar för genomförande av hållbarhetsmål.

Tor Broström (professor i kulturvård, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet) är vetenskaplig samordnare för det nationella forskningsprogrammet Spara och bevara och har haft en ledande roll i ett antal europeiska projekt. Hans forskning, om inneklimat och energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, är tvärvetenskaplig och tillämpad med fokus på hur man får en hållbar balans mellan att spara energi och bevara kulturvärden.

Mia Geijer (fil.dr, Uppsala Universitet) är adjungerad lektor i kulturvård med undervisning bl.a. i kulturegendomsrätt. Hon är också bebyggelseantikvarie vid Länsstyrelsen i Örebro. Hon är disputerad i arkitekturhistoria och hennes forskning handlar om det byggda kulturarvets bruk och förvaltning.

Melina Malafry (jur.dr., Juridiska Fakulteten, Uppsala universitet) är lektor i miljörätt. Hon har bedrivit forskning om energisystemrelaterade miljöfrågor, särskilt relationen mellan förnybar energi och skyddet av biologisk mångfald, samt nätkoncessionsfrågor. Hon har även varit föredragande på Mark- och miljööverdomstolen där hon har kommit i kontakt med PBL- och kulturfrågor.

Referensgrupp

Med syfte att säkerställa att forskningsresultaten blir relevanta och lättillgängliga för berörda intressenter har vi knutit en referensgrupp med experter från statliga myndigheter, kommuner och intressegrupper till projektet.

Deltagare

Camilla Altahr-Cederberg, Riksantikvarieämbetet
Carl-Gustaf Hagander, f.d. tekniskt råd MÖD
Otto Ryding, Boverket
Vicki Wenander, Wenanders Byrå

Samarbetspartners

Väga rätt? – Tillämpning av lagstiftning i avvägningen mellan energiomställning och bevarande av kulturvärden. En del av Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskarskola i hållbar utveckling.

Deltagare

Yaffa Epstein Jur.dr., Juridiska Fakulteten, Uppsala Universitet är forskare i miljörätt.
Harsh Vardhan Bhati, LL.M. Lewis & Clark Law School. Doktorand i Väga rätt?
Charlotte Morland