Forskning för kunskap om hållbara energisystem för alla

Fem frågor till Eric Brandstedt, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet som drivit MESAM-projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo som avslutades i början av 2024.

– Orättvisor riskerar att försena klimatomställningen, men det kommer inte fungera att bara kompensera för alla omställningskostnader eller för alla upplevda orättvisor. Beslutsfattare måste förstå mer på djupet varifrån orättvisorna kommer och våga ifrågasätta vad som är samhällets ansvar, säger Eric Brandstedt.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
– I den politiska debatten finns en instrumentell syn på rättvisans betydelse i klimatomställningen där kompensation för upplevda orättvisor ses som ett medel för att öka acceptansen för klimatpolitiken. Det är problematiskt eftersom alla omställningskostnader inte bör kompenseras för och alla omställningskostnader kan inte heller ses påverka acceptansen, vilket innebär att kompensation inte är en universallösning.

När kan det vara fel att ge kompensation till drabbade?
– Vi kan ta omställningen till fossilfria transporter som exempel, där många konsumenter upplever det som orättvist med en koldioxidskatt som gör att bränslepriserna stiger. Gräver man lite i vad folk menar finns rättfärdigade anspråk från personer som är beroende av bilen för grundläggande behov som att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter. Men alla konsumenter har inte ett rättfärdigat anspråk på kompensation, det är till exempel inte i sig orättvist att betala en bränsleskatt även om den är hög.

Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
– Jag hade inte gissat hur ofta rättvisefrågor handlar om rättvisa processer, så som rättvist beslutsfattande. I diskussionen kring utbyggnad av vindkraft kretsar till exempel de flesta frågorna kring processuell rättvisa, att drabbade medborgare ska få vara delaktiga, få tillgång till relevant information och ha möjlighet att överklaga. Och här kan vi ses tydliga brister i alla dessa avseenden i existerande processer.

– Relevanta parter bjuds inte in alls eller inte tillräckligt tidigt och den information som delges kan vara av teknisk karaktär som är svår för närboende att förstå. Många samebyar har också uttryckt att även om det finns en formell möjlighet att överklaga är rättegångskostnaderna så höga att de i praktiken inte kan överklaga.

Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
– Studien ska främst fungera som ett inspel i en debatt om klimaträttvisa, både på nationell och lokal nivå. Generellt finns ett behov i politiken av att gå djupare och bortom hur vi kan få acceptans genom styrmedel.

Du är docent i praktisk filosofi. Vad tycker du filosofer kan bidra med i klimatforskningen?
– Filosofer har generellt färdigheter i kritiskt tänkande som kan användas för att analysera relevanta begrepp som rättvisa, legitimitet och acceptans. Vad handlar de om och när ska de appliceras? En annat är att analysera argument för att se brister och styrkor, vilka argument som ger stöd till varandra eller säger emot.

Läs mer om projektet Att navigera rättviseanspråk: Mellan upplopp, strejker och status quo

Den 1 oktober arrangerade MESAM för tredje året i rad konferensen Människa och klimat, i år med temat ”när energiomställningen kräver samhällsförändring”. Konferensen samlade forskare, politiker, företagare och övriga samhällsaktörer som delade insikter om hur energi- och klimatomställningen kan bli verklighet.

Se hela programmet här.

Ta del av presentationer från konferensen:
Charlotta Faith-Ell - Ventos Terrae - MESAM 2024
Dalia Muhktar-Landgren - Piloter för omställning av transportsektorn - MESAM 2024
Elin Slätmo - Lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem - MESAM 2024
Eva Thulin - Hemarbetet, pandemin, energisnåla staden - MESAM 2024
Hans Hellsmark - Utmaningar för Systemförändring i Industrin - MESAM 2024
Harald Rohracher - Bortom Pilotprojekt - MESAM 2024
Joeri van Laere - Miljöåterkoppling i realtid - MESAM 2024
Patrik Söderholm - Industrins energiomställning under 5 decennier - MESAM 2024
Peter Engdahl - Energimyndighetens forskningsstöd - MESAM 2024
Rikard Warlenius - Gräsrotsinitiativ i klimatomställningen - MESAM 2024

*Bilden är AI-genererad.

Vilka är utmaningarna med regional implementering av fossilfria transporter? Vi har ställt fem frågor till Lena Nerhagen, lektor vid Högskolan i Dalarna, som inom ramen för MESAM drivit forskningsprojektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.  

Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?
– Sverige håller fast vid ett decentraliserat förvaltningssystem som inte är anpassat till EU, med följden att vi överimplementerar EU-direktiv på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt rimligt. Finland lyfts ofta fram som en förebild när det gäller implementering av EU-direktiv och har i stället successivt anpassat sitt förvaltningssystem för att undvika målkonflikter och överimplementering.  

Vilka är de stora utmaningarna med regional implementering för fossilfria transporter?
– Mycket av arbetet som bedrivs i Sverige grundar sig i EU-direktiv på miljöområdet, men vi har också infört ett eget miljömålssystem utifrån en ambition om att vara föregångsland. Den dubbla styrningen i kombination med att ansvaret för implementering delegeras till kommuner, regioner och länsstyrelser leder till att vi ofta överimplementerar, trots att de samhällsekonomiska vinsterna är små. Ett konkret exempel är målet om att kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas, vilket är samhällsekonomiskt orimligt i ett glesbefolkat län som Dalarna. 

– En annan utmaning är att ansvaret hamnar på kommuner och länsstyrelser i frågor som de inte har rådighet över. Koldioxidfrågan och luftföroreningar borde exempelvis inte hanteras lokalt. Här har Sverige gått vilse när ansvaret fördelades till kommunerna.  

Vad har överraskat dig mest?
– Det finns så lite forskning om hur den offentliga sektorn fungerar ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag blir överraskad av hur höga gärdsgårdarna mellan akademiska inriktningar inom samhällsvetenskapen är och upplever ett ointresse från statsvetare, jurister och nationalekonomer att mötas. Det leder till bristande kunskap om frågor som rör styrning och ansvarsfördelning 

Vem kan använda resultatet av studien och till vad?
– Alla politiker som arbetar med EU-frågor har nytta av att förstå hur strukturerna i vårt förvaltningssystem påverkar hur vi hanterar EU-direktiv. Vi har blivit inbjudna att dela våra resultat i riksdagen och jag vill tro att studien även bidrar till en bredare diskussion om överimplementering i Sverige.  

– Även näringslivet har visat intresse och bland annat Balanskommissionen har plockat upp delar av forskningen.  

Vad vill du studera vidare?
– Sverige behöver mer forskning inom det som internationellt kallas Regulatory Governance, ett flervetenskapligt forskningsområde om hur länder kan arbeta med lagstiftning. Rent konkret skulle jag gärna studera hur myndigheterna har implementerat proportionalitetsprincipen och hur de genomför konsekvensutredningar. 

Läs mer om projektet Fossilfria transporter och regional implementering: om utmaningar för samhällsekonomisk effektivitet.

Hur får vi bäst effekt av ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken? Vi har ställt fem frågor till Bengt Johansson, forskare inom MESAM som har lett projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik som avslutades 2022.

– Politikens utgångspunkt är ofta att hitta det allra mest effektiva styrmedlet för att möta klimatkrisen. Det är bra, men inte sällan stöter man på problem längs vägen som gör att styrmedlet tappar i effektivitet. Vi har tittat på vilka faktorer som är viktiga och vad som händer när ekonomiska styrmedel ska införas, säger Bengt Johansson.

Vilka fördelar och utmaningar finns när det gäller ekonomiska styrmedel för klimat- och energipolitiken?

– Ekonomiska styrmedel är centrala för Sveriges energi- och klimatpolitik, och ett väldigt effektivt sätt att göra fossila energislag dyrare, relativt sett, för att gynna effektiviseringar och göra plats åt förnybara alternativ. Fördelar som ofta framhålls är att man överlämnar valen åt dem som har möjlighet att genomföra åtgärder, som hushåll och industrier, i stället för att centralstyra. Baksidan är att det kan ge ökade kostnader vilket kan påverka exempelvis hushållen negativt.

Vilka är de viktigaste insikterna från projektet?

– Vi har sett att i princip överallt där ekonomiska styrmedel har införts har de anpassats för att få politisk acceptans och hantera målkonflikter, men samtidigt tappat en del i effektivitet. För att hantera det behöver de ekonomiska styrmedlen ses som delar av styrmedelspaket för att öka genomförbarhet och effektivitet.

Vilken är den vanligaste missuppfattningen när det gäller ekonomiska styrmedel för energi- och klimatpolitiken?

– En ganska vanlig missuppfattning är att styrmedel inte har någon betydelse. Exempelvis påstås ibland att högre bensinpriser inte har någon effekt på utsläppen, medan forskning i själva verket visat att det får genomslag när det gäller energianvändning och utsläpp.

Det är lätt att fastna i de kortsiktiga konsekvenserna. I exemplet med högre bensinpriser kan en enskild bilist kanske inte se hur den på kort sikt kan ställa om sitt liv, medan det på längre sikt finns fler möjligheter att till exempel köpa mer effektiva fordon, välja att bo närmare arbetet och så vidare.

Vem kan använda resultaten från studierna och till vad?

– Resultatet av forskningen ger inga rekommendationer, utan ska fungera som en hjälp och ett underlag för beslutsfattare för att kunna ta beslut om styrmedel. Det är svårt och det finns många olika faktorer att ta hänsyn till – men det betyder inte att man inte ska göra någonting alls. Styrmedel som inte fungerar perfekt är ändå i allmänhet mycket bättre än inga styrmedel.

Vad skulle du vilja studera vidare?

– Det finns potential att borra mer i det politikövergripande. Transport-, regional- och fördelningspolitik är exempelvis viktiga politikområden att väga in i diskussioner om styrning i klimatpolitiken, för att få mest effektivt resultat för hela samhället.

Läs mer om projektet De ekonomiska styrmedlens politik – mellan idé och praktik.

Här finns en populärvetenskaplig rapport som sammanfattar de viktigaste rönen från projektet.

Modellbaserade framtidsscenarier kan vara till hjälp för att skapa framtidens hållbara energisystem, även på kommunal nivå. Med framtidsscenarier anpassade till den lokala kontexten och en nära dialog mellan forskare och beslutsfattare skapas bättre förutsättningar för att formulera och förverkliga samhällsförändringen lokalt.

Författare: Anna Krook-Riekkola och Carina Lundmark

Projekt inom MESAM: Den svenska stadens omställning till ett hållbart energisystem – kan modeller stötta beslutsprocessen?

Energisystemet är pulsen i samhället och omfattar allt som har med energi att göra. I takt med att vi ställer om våra samhällen, elektrifierar industri och transporter och utforskar nya effektiviserings­möjligheter, står vi inför betydande utmaningar när det gäller att planera framtidens energi­system. Världen över pågår nu genom­gripande förändringar av hur samhällen producerar, distribuerar och använder energi. De globala målen är bland annat att minska koldioxid­utsläppen, öka energieffektiviteten och främja hållbara teknologier. Även om den globala utmaningen är gemensam, skiljer sig länders drivkrafter, mål och styrning åt. Länder har även olika förutsättningar och det finns inte en given lösning för hur energiomställningen kan genomföras.

Sveriges tillgång till inhemska energikällor som vattenkraft och ett väl fungerande elnät utgör en stark grund för elintensiva industrier, både svensk industri som ställer om och industri som flyttar in. Dessa industrier bidrar till att minska de globala klimatutsläppen och kan generera nya arbetstillfällen och ökad välfärd. En ökad elektrifiering av industrin kräver en ökad inhemsk produktion av fossilfri el. Även om Sverige har bra förutsättningar för fossilfri el så finns det inte oändligt mycket. Vi behöver därför även effektivisera vår energianvändning för att nå klimatmålen.

Att planera för framtidens hållbara energi­system i Sverige är komplext och kräver beslut både på nationell och lokal nivå. I vårt forskningsprojekt studerar vi om insikter från energisystemmodeller kan vara ett verktyg för lokala beslutsfattare som arbetar med omställningen i praktiken i Sveriges kommuner.

Ovissa framtidsbehov

När vi forskare analyserar energisystemets framtid handlar det om hur vi kan ­tillgodose samhällets framtida energibehov på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt utifrån de resurser vi har. Samtidigt tar vi hänsyn till faktorer som teknologiska framsteg och prisutveckling, utan att kompromissa med ­andra viktiga mål i samhället. En sådan analys kräver en lång tidshorisont, ofta tio till femtio år framåt i tiden.

Inom en sådan tidsrymd kan mycket hända. När det gäller energisystemet ser vi främst förändringar inom elektrifiering, förnybara energikällor, energilagring och flexibilitet. Övergången till elbilar går snabbt, medan det tar längre tid att elektrifiera tyngre fordon och industrier. Vissa tekniker, som elektrolys, används redan i mindre skala men förväntas användas storskaligt i framtiden. Andra tekniker, som små modulära kärnreaktorer, går åt motsatt håll, där mindre enheter potentiellt kan sänka kostnaderna och bättre anpassas till det nya elsystemet.

Vi vet inte när dessa tekniker blir fullt tillgängliga eller hur mycket de kommer att kosta. Inte heller har vi svar på vilka behov och preferenser människor kommer att ha i framtiden, exempelvis hur vi kommer att transportera oss till jobbet eller skolan och om vi kan tänka oss att cykla eller samåka. På grund av alla osäkerheter är det svårt att exakt beräkna hur mycket el samhället kommer att behöva. Det är högst sannolikt att efterfrågan på el kommer att öka, men med hur mycket är svårt att förutsäga i dag.

Möjligt med radikala förändringar

Pandemin har omformat vår syn på männi­skors och samhällens förändringspotential. Före pandemin var det en utmaning att föreställa sig omvälvande scenarier där vanor radikalt förändrades, som till exempel att arbeta hemifrån för att minska resandet. Pandemins påverkan på människors vardag har gett oss en viktig insikt: vi har möjlighet att omforma vårt beteende, och det kan innebära att energi­systemet behöver anpassas till radikalt annorlunda framtidsscenarier.

Genom att använda modeller och framtids­scenarier kan vi systematiskt analysera vad vi vet och inte vet om energisystemets utveckling under olika förhållanden. Tidigare grundade forskare ofta sin framtidsanalys i samtiden, ibland kallat ”business-as-usual”. Vår forskning utgår i stället från en eller flera önskvärda framtidsbilder. Vi undersöker sedan hur samhället kan komma dit.

Scenarier som beslutsverktyg

Komplexa energisystemmodeller har länge fungerat som stöd för beslutsfattare på ­nationell nivå. På den nivån finns experter som har resurser att ta emot och förstå resultaten från de komplexa modellerna. Det är inte lika vanligt på kommunal nivå, där enklare modeller i stället har varit vanliga. Dessa enklare modeller kan dock leda till felaktiga slutsatser när energisystemet blir alltmer komplext. Forskningstrenderna pekar därför mot att använda mer avancerade modeller även på kommunal nivå.

I detta finns två betydande utmaningar. Den ena handlar om att dessa mer komplexa ­modeller tar längre tid att utveckla och ­anpassa, eftersom besluten på lokal nivå är mer detaljerade och måste återspegla den specifika kontexten. Den andra utmaningen är att det ofta saknas experter som kan tolka modellresultaten på kommunal nivå.

Allt detta påverkar både vilka analyser som kan göras och hur resultaten kan användas. Trots utmaningarna är komplexa modeller ovärderliga för att strukturera och jämföra olika åtgärder och alternativ. De kan ge ökad förståelse för hur styrmedel slår olika i olika sektorer och hur en åtgärd i en sektor kan påverka möjligheten att ställa om i andra sektorer.

Minskad risk för suboptimering

I vår forskning använder vi oss av så kallade teknoekonomiska optimeringsmodeller, där vi beaktar både energitillförsel- och energi­användarsektorer. Med hjälp av modellerna kan vi undersöka hur de olika delarna i energi­systemet samverkar för att möta de framtida energirelaterade behoven till en så låg kostnad som möjligt.

Att inkludera hela energisystemet hjälper oss att undvika suboptimeringar som kan göra systemet dyrare. Genom att fokusera på olika klimat­mål och emissionsbaserade mål på längre sikt undviker vi suboptimering över tid. Våra modeller kan exempelvis identifiera ­vilka åtgärder som behövs, när och i vilken sektor, för att nå nettonollutsläpp av koldioxid år 2045 till lägsta möjliga kostnad.

Dialogen avgörande

Inom forskningsprojektet har vi samarbetat nära med myndigheter och kommuner för att undersöka och bedöma metoder att kommunicera modellgenererade scenarier. Vår tvär­vetenskapliga analys visar att dialogens genomförande är avgörande, både för den information som vi forskare får om praktiska utmaningar inom energiomställningen och för deltagarnas förståelse och vilja att ta itu med problemen.

Utifrån våra erfarenheter kan vi konstatera att en framgångsrik dialog kräver grundläggande förståelse för energisystemet. Utan insikt om energisystemets komplexitet och dess ­inbördes sammanhang tenderar diskussionen att fastna i modellens begränsningar snarare än att fokusera på åtgärdernas konsekvenser för omställningen. Många praktiker har en benägenhet att snabbt ifrågasätta osannolika utfall, utan att förstå vad som driver modellen eller vilka antaganden som ligger bakom olika resultat.

Det är också viktigt att resultatet upplevs som relevant och användbart. Om vi som forskare vänder oss till exempelvis aktörer på kommunal nivå måste innehållet vara nedbrutet och förklarat i en lokal kontext. Både våra projektbaserade erfarenheter och tidigare forskning visar att upprepade möten skapar bättre förutsättningar för förståelse och förändring jämfört med enstaka kunskaps­utbyten.

Scenarier kan forma framtiden

Både nationella och lokala exempel visar på energiomställningens möjligheter. Tysklands nationella strategi för övergång till förnybar energi, Energiwende, har involverat subventioner för sol- och vindkraft, vilket lett till en markant ökning av förnybar energi. I Skellefteå har kommunen tillsammans med energi­bolaget Skellefteå Kraft arbetat intensivt för att skapa förutsättningar för etableringen av en batteri­fabrik, inklusive infrastruktur som kraft­ledningar, vägar och hela bostadsområden.

Exemplen betonar vikten av både nationella och lokala insatser för en framgångsrik energi­omställning. I en sådan process är modell­genererade framtidsscenarier värdefulla verktyg för att främja dialog och stödja beslutsfattare i att formulera och förverkliga samhälls­förändringen. ■

Om studien

Syfte: Identifiera om och hur systemförståelse från modellerna kan nå ut till dem som arbetar med omställningen i praktiken. Syftet uppfylls genom att låta politiker och tjänstemän på lokal nivå ta del av olika typer av material (rapport, föreläsning, labbmaterial) där scenarierna presenteras, för att undersöka vilken kommunikationsform som ger bäst systemförståelse.

Projekttid: 2018­­–2024.

Format: Fyra scenarier som tagits fram med TIMES-City, en energisystemmodell med fokus på staden.

Deltagande forskare: Anna Krook-Riekkola, biträdande professor och Carina Lundmark, biträdande professor, Luleå tekniska universitet.

Vilken är den viktigaste insikten från forskningsprojektet?
Sveriges mål för infångning av koldioxid från biomassa ligger inte i linje med den beredskap som finns hos industrin i dag. I Sverige är vi ändå relativt väl rustade för att implementera avskiljning av koldioxid från biomassa, men samtidigt kräver det stora investeringar som ligger långt från industriernas affärsmodeller. Vad motiverar exempelvis massa- och pappersindustrin som i dag har en fossilfri produktion att investera mer än 100 miljoner kronor för att skapa minusutsläpp, samtidigt som deras kärnprocess blir mer komplex?

Vad har överraskat dig under forskningsprojektet?
Att Stockholm Exergi investerar i koldioxidavskiljning trots brist på tydliga ramverk och finansieringssystem. Det trodde jag inte när vi startade projektet för sex år sedan. Om deras planer blir verklighet blir de först i världen och kommer att bidra med 800 000 ton negativa koldioxidutsläpp per år, trots att de inte får betalt för negativa utsläpp annat än genom frivilliga marknader.

Vilken är den vanligaste missuppfattningen om koldioxidavskiljning och -lagring?
Att det primärt är en teknikutmaning. I verkligheten är det en av de största logistikutmaningarna i människans historia. Teoretiskt sett finns lagringsutrymme i Nordsjön som skulle kunna ta hand om koldioxid från hela Europa, men ännu finns ingen beprövad logistikkedja och ingen som har helhetsansvar för infrastrukturen. I dagsläget har vi inte ens tillgängliga båtar som kan transportera den mängd koldioxid som behövs.

Vem kan använda resultaten från studien och till vad?
Koldioxidavskiljning och -lagring är en ny, relativt okänd teknik som samhället ska investera stort i, därför ser jag det som att vi har haft ett folkupplysningssyfte. Som experter kan vi förklara både möjligheter och utmaningar. Vi har haft många kontakter med journalister under de här åren och pratat om koldioxidavskiljning och -lagring.

Kunskapen från studien har också fångats upp av politiken. Bland annat kom vårt förslag om omvända auktioner av negativa koldioxidutsläpp med i utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4). Det har senare blivit regeringens huvudspår för att stimulera negativa utsläpp.

Vad vill du studera vidare?
Infångning av koldioxid från biomassa ska i första hand användas för att kompensera för samhällsviktiga residuala utsläpp, som vi inte kan göra något åt. Men en farhåga som ofta lyfts är att för grandiosa planer på negativa utsläpp gör att samhället slappnar av och därför inte genomför de utsläppsminskningar som behövs. Det skulle jag vilja studera.

Läs mer om projektet Koldioxidavskiljning och -lagring i Sverige: Historiska lärdomar, samtida uppfattningar och styrinstrument.

Läs även mer om Anders Hanssons pågående forskningsprojekt Solstrålsreglering som nödvändigt ont eller fullvärdig klimatåtgärd?